Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Här är pressetikens klanderliga 2017 – med en fällning för Expressen

         KLANDERLIGAN 2017

5 FÄLLNINGAR: Vestmanlands Läns Tidning

2 FÄLLNINGAR: Göteborgs-Posten, Hänt i Veckan och Upsala Nya Tidning

1 FÄLLNING: 22 olika tidningar, bland dem Expressen, har fällts en gång.

 

SÖNDAGSKRÖNIKAN När är det egentligen rimligt att publicera namn och bild på exempelvis en utpekad gängledare?

När hen misstänks för allvarliga brott men går fri på grund av rättsväsendets misslyckanden? När hen åtalas? Döms? Eller när hen mördas i en konflikt med en rivaliserande gruppp?

Expressen klandras nu av Pressens opinionsnämnd för en publicering om flera uppmärksammade mord i Göteborg.

Under 2017 har Expressen stämts inför domstol vid två tillfällen och båda gångerna friats helt från påståenden om att tidningen gjort sig skyldig till förtalsbrott. Med 38-0 och 60-0 till Expressen avfärdade två tryckfrihetsjuryr alla anklagelser om ärekränkningar.

Expressen har också anmälts till Allmänhetens pressombudsman (PO), men här finns ingen känd statistik: en anmälan till PO som skrivs av direkt eller som läggs ner redan efter en initial PO-bedömning, utan kommunikation med tidningen i fråga, kommer nämligen inte den anmälda titeln till del.

## Om PO anser att en tidning bör klandras, hänskjuts ärendet till Pressens opinionsnämnd (PON). Totalt har 26 tidningar fällts av PON under 2017.

Flest fällningar har Vestmanlands Läns Tidning (VLT) med fem stycken. Alla sådana här siffror bör dock tolkas med viss försiktighet: klander under ett kalenderår kan omfatta tidigare publiceringar, kanske under hösten 2016, och bör analyseras fall för fall för att förstås bäst.

Göteborgs-Posten, Hänt i Veckan och Upsala Nya Tidning har alla klandrats två gånger. Ytterligare 22 titlar – bland dessa Expressen – har klandrats vid ett tillfälle.

Hur ska då detta uppfattas?

## Jag tror att de flesta ansvariga utgivare är eniga med mig om att publiceringar som föregåtts av slarv, misstag eller undermålig research är oacceptabla. En tidning som klandras för sådant måste genomlysa sina interna processer för att undvika upprepning.

Men det görs ibland medvetna ställningstaganden. Principiellt viktiga publiceringar. Kanske en subjektiv bedömning av allmänintresset på en mindre ort som senare inte visar sig överensstämma med vad PO och PON anser, men som utifrån de lokala förutsättningarna ändå blir begriplig.

Pressetiken är ju också i ständig förändring. Det som frias respektive fälls idag, uppfattades kanske annorlunda i går. Hur PO och PON ställer sig i morgon vet vi inte än. De medier som är framsynta i sina publiceringsbeslut och därmed kanske utmanar nu rådande konventioner, kan därför uppfattas som kontroversiella i sin samtid – trots att de faktiskt bara är med och bidrar till något nytt.

Jag vet inte hur det förhåller sig med VLT, men vill gärna påminna om att klanderligan inte med självklarhet är en sammanställning som ska läsas som att det alltid är bra med så få fällningar som möjligt. Det behöver inte vara så enkelt.

## Att Expressen bara klandrats för en enda publicering under 2017 kanske beror på att vi fattat väl avvägda beslut i rimlig linje med hur PO och PON dessa dagar väljer att tolka ”god publicistisk sed”. Eller så är det helt enkelt så att Expressen tolkat den så kallade försiktighetsprincipen så strikt att Expressen blivit allt för återhållsam. Är Expressen i själva verket för feg i sin journalistik? Välj själv.

I dag publicerar vi uttalandet av Pressens opinionsnämnd avseende GT/Expressen och vi publicerar det, som tidigare, stort uppslaget. Dessutom även i editionen Kvällsposten och tydligt presenterat med en kort bakgrund. Vi redovisar detta klander också på löpsedeln, givet att vi vill vara väldigt transparenta.

Jag tror, inte minst givet den okunnighet som höstens debatt om pressetik avslöjat på sina håll, att det vore bra om fler tidningar anslöt sig till denna hållning.

På Expressen.se finns även, i direkt anslutning till alla artiklar, en direktlänk till PO.se för den som vill anmäla våra texter. Expressen välkomnar pressetiska prövningar med samma öppna sinne som Expressen utvärderar eventuella klander.

## Det klander som återges på söndagen handlar om en rapportering i mars 2017 om gängkriget i Göteborg i allmänhet och skjutningen på Vårväderstorget 2015, då två personer dödades och åtta skadades, i synnerhet. PO konstaterar att det förelåg ”ett betydande allmänintresse” kring detta skeende.

Men PO, och sedermera PON, anser att Expressen i sammanhanget inte hade behövt återge namn och bild på en ledare i det så kallade Backagänget som dödades 2014.

PO och PON menar också att den koppling som Expressen beskrev mellan olika händelser, uppgifter som kom från både polisen och en dömd brottsling, var ”spekulationer”. Samma uppgifter återfanns förvisso i annan media, som Dagens Nyheter, men PO och PON kommer ändå fram till att Expressen ”…brutit mot god publicistisk sed”. Det beslutet får vi respektera.

Det här fallet är ett bra exempel på vilka svåra bedömningar som både redaktioner, PO och PON har att göra. Vad är egentligen rätt och fel?

Alla anser nog, precis som PO, att det har ett betydande allmänintresse att beskriva organiserad brottslighet och säkert också att göra det så konkret som möjligt. Men när fordrar den nyhetsförmedlingen namn och bild för att kriminaliteten ska förstås till fullo? Inte denna gång, ansåg PO och PON.