Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Thomas Mattsson - Bloggen om Expressen

Vi behöver inte smakdomstolar om matjessillar och museer på tidningssajter

SÖNDAGSKRÖNIKAN Ska verkligen staten vara smakdomstol för tv-inslag om matjessillar och museer?

Är det verkligen rimligt att en statlig myndighet fäller morgontidningen Dagens Nyheter för ett webb-tv inslag på DN.se med rubriken ”Se trailern till den nya Ghostbusters”?

Är det verkligen ”otillbörligt gynnande” i strid med radio- och tv-lagen att visa sekvenser ur en Hollywood-film?

Så till den milda grad att Granskningsnämnden ska engagera sig i innehållet på DN:s sajt och, följaktligen, deklarera att detta är så kallad beställ-tv som ska regleras av staten?

## Jag tycker inte det. Här är lagstiftningen alldeles uppenbarligen inte i samklang med teknik- och medieutveckling.

Nu ska det sägas att två ledamöter i Granskningsnämnden var skiljaktliga och anförde ett principbeslut från EU-domstolen 2015, som – kort sammanfattat – slår fast att tv-innehåll som på en tidningssajt är förknippad med annan journalistik om samma sak inte kan anses vara beställ-tv och därför heller inte bör omfattas av radio- och tv-lagen.

Det här är krångliga saker, och i senaste ”Journalistpodden” intervjuar Svenska journalistförbundets ordförande Jonas Nordling den nya generaldirektören för Myndigheten för press, radio och tv som ju Granskningsnämnden är en del av.

Charlotte Ingvar-Nilsson är jurist och tidigare enhetschef på Kulturdepartementet, och i podden är hon tydlig med att myndigheten bara agerat i enlighet med sitt uppdrag.

Då måste vi diskutera det uppdraget.

Naturligtvis ska det utövas tillsyn över det rörliga material som tidningarna publicerar på digitala plattformar. Det som vi trycker i tidningen omfattas förstås av Tryckfrihetsförordningen, men den som finns på exempelvis Expressen.se i dess olika former regleras av Yttrandefrihetsgrundlagen.

Men det är inte allt. Allmänhetens pressombudsman (PO) förhåller sig till ”Etiska regler för press, radio och tv” och granskar bland annat webb-tv. 2015 fällde PO för första gången ett inslag i tidnings-tv, nämligen Expressen TV:s reportage om den gamle sektledaren Hans Scheike.

## Dubbelprövning är inget ovanligt för medierna. Vi är vana vid olika former av laglig och etisk prövning.

Justitekanslern, Reklamombudsmannen… det finns en radda instanser som på statens eller branschens eget mandat försöker säkerställa att medborgarna som mediekonsumenter inte blir till offer för olika otillbörligheter.

Jag skulle till och med välkomna mer dubbelprövning. Idag har Sveriges Television, Sveriges Radio och UR valt att låta innehållet i sina digitala kanaler vara oreglererat i den mening att Granskningsnämnden inte kan pröva det, givet myndighetens nuvarande uppdrag.

Public service-bolagen borde därför, som jag flera gånger skrivit och som ”Medierna” i radions P1 uppmärksammade förra veckan, frivilligt ansluta sig till det självsanerande pressetiska systemet som PO och Pressens opinionsnämnd (PON) överser.

Det skulle öka trovärdigheten i branschorganisationen Utgivarnas krav på statsmakten om att få skapa ett gemensamt medieetiskt system.

## I väntan på public service borde TV4, vars innehåll på TV4 Play inte heller kan behandlas av Granskningsnämnden, gå före och underställa sig PO/PON. Det skulle vara ett tydligt ställningstagande av Fyran, som ju nu omorganiserar sin nyhetsverksamhet och gör det med ökande tittarsiffror och en prisbelönt undersökande journalistik.

Så här bör det bli. Nils Funcke, ordförande för Utgivarna, har i en debattartikel på SR.se också konstaterat:

”Mediernas svar på nämndens expansionslusta borde bli att de vidgar och stärker det självgranskande systemet. Ett första steg vore att TV4, SVT, SR och UR utöver att de förbundit sig att respektera de pressetiska reglerna i tillämpliga delar också låter PO/PON pröva de publiceringar där Granskningsnämnden ännu måste hålla tassarna borta från.”

Men tillbaka till ”Ghostbusters”-trailern. Det var i fjol som en lagändring gjorde det möjligt för Myndigheten för press, radio och tv att begära ut så kallade referensfiler för webb-tv.

Bakgrunden till detta är ett EU-besked om en tidningssajt i Österrike, som ansågs ha samlat så många tv-inslag i en ”katalog” att dessa bedömdes vara beställ-tv.

Beslutet har kritiserats av tidningen Journalistens chefredaktör Helena Giertta:

Varför vill Myndigheten för press radio och TV prompt granska innehållet i den fria pressen? Det är klåfingrigt och ansvariga politiker borde sätta stopp för oskicket. ”

Helena Gierttas krönika igen:

Det har funnits en idé om att med sändningstillståndet följer ett rimligt krav från staten att granska just det.

Men vad har staten för rätt att granska Aftonbladets TV, Dagens Nyheters, eller Mittmedias? De har inget sändningstillstånd som staten behöver granska. Ändå har tjänstemän på myndigheten bestämt att göra just det. Hur är det möjligt?

## Frågan om huruvida statens innehållsprövningar ska omfatta också dagstidningarnas tv-utbud är ständigt aktuell.

Så sent som i mars prövade nämnden om Svenska Dagbladets tv-sajt var beställ-tv i lagens mening. Nämnden kom – oenig – fram till att det var den inte, och därför kunde nämnden inte ta ställning till om programmet där ekonomijournalisten Carolina Neurath gör intervjuer bröt mot regler om sponsring och otillbörligt gynnande.

Historiskt har ju staten velat kontrollera tv-utbudet på grund av tekniska begränsningar och det som kallats för ”televisionens särskilda genomslagskraft”, men de argumenten är ju inte längre hållbara när vaje tittare själv kan sända direkt eller göra program och publicera allt från oredigerat material eller rena rama inslag bara med sin mobiltelefon.

En ökad reglering av tidningsföretagens tv-satsningar innebeär dessutom ytterligare konkurrensnackdelar gentemot sociala medier-plattformar såsom Youtube.

På Expressen har vi blandade erfarenheter av Granskningsnämnden. Ett tv-inslag om matjessill (!) som Mitt kök-redaktionen gjorde friades, och detsamma gäller ett tv-klipp om Ikea-museet avseende produktplacering, sponsring och annonser. Men Ikea-reportaget fälldes ändå, för otillbörligt gynnande på grund av att det ”framstod som marknadsföringsmaterial för det aktuella museet och möbelvaruhuset”.

Låt mig tillägga att detta alltså var journalistik, ingen reklam som Expressen fått betalt för, så det finns orsak till att ställa frågan:

Ska verkligen staten vara smakdomstol för tv-inslag om matjessillar och museer?