Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Turkiet stänger fler medier – kom igen nu, Margot Wallström, Alice Bah Kuhnke och Isabella Lövin

Nu har Turkiet låtit stänga ner 130 medier.

130!

– En oroväckande trend, är USA:s kommentar.

Jag skulle vilja höra mer klarspråk från Margot Wallström, Alice Bah Kuhnke och Isabella Lövin.

För bara en vecka sedan skrev jag – upprört – om att president Erdogan och hans politiska anhängare i myndigheter och domstolar hade låtit tysta 45 medier i Turkiet.

Det var ju en skandal i sig, att ett Nato-land som aspirerar på EU-medlemskap med en misslyckad statskupp som svepskäl kan slå till så mot kritiska redaktioner.

Men det var då det. I veckan beslöt turkisk polis att låta gripa 42 journalister till. Och i går meddelades att ytterligare 47 ska frihetsberövas.

Det lät som ett skämt, men knappast för Osman Nuri Öztürk, Ali Akbulut, Bülent Keneş, Mehmet Kamış, Hüseyin Döğme, Süleyman Sargın, Veysel Ayhan, Şeref Yılmaz, Mehmet Akif Afşar, Ahmet Metin Sekizkardeş, Alaattin Güner, Faruk Kardıç, Metin Tamer Gökçeoğlu, Faruk Akkan, Mümtazer Türköne, , Sevgi Akarçeşme, Ali Ünal, Mustafa Ünal, Zeki Önal, Hilmi Yavuz, Ahmet Turan Alkan, Lalezar Sarıibrahimoğlu, Ali Bulaç, Bülent Korucu, İhsan Duran Dağı, Nuriye Ural, Hamit Çiçek, Adil Gülçek, Hamit Bilici, Şenol Kahraman, Melih Kılıç, Nevzat Güner, Mehmet Özdemir, Fevzi Yazıcı, Sedat Yetişkin, Oktay Vızvız, Abdullah Katırcıoğlu, Behçet Akyar, Murat Avcıoğlu, Yüksel Durgut, Zafer Özsoy, Cuma Kaya, Hakan Taşdelen, Osman Nuri Arslan och Ömer Karakaş som, enligt tidningen Hürryiet, är de senaste journalisterna som ska spärras in för att ha misshagat Recep Tayyip Erdogans regim.

## Det här är exceptionellt. Eller till och med mer än så. Hur kan det ens accepteras utan att exempelvis demokratierna i EU protesterar ordentligt? Är det uppgörelsen med Turkiet om flyktingkrisen som gör att så många är så tafatta?

Utrikesminister Margot Wallström (S) borde ju omedelbart låta kalla upp Turkiets ambassadör till Arvfurstens palats för en avhyvling om den bristande respekten för tryckfrihet.

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) borde göra gemensam sak med sina EU-kollegor och tydligt markera vårt stöd för yttrandefrihet också för turkar.

I går rapporterade Reuters att tre nyhetsbyråer, 16 tv-kanaler, 45 dagstidningar, 15 tidskrifter och 29 bokförlag beordrats att stänga ner. I natt uppgav CNN att också radiostationer drabbas.

Isabella Lövin (MP) är minister för internationellt utvecklingssamarbete, och statliga Sida ska ju ge bistånd för ökad yttrandefrihet. Sida skriver: ”I vissa länder är det inte möjligt för regimkritiska mediearbetare att utöva sitt yrke. Många tvingas lämna sitt land och fortsätter sitt journalistiska arbete i exilmedier. Sida stödjer vissa exilradiostationer som verkar för en demokratisk förändring i hemlandet.” Kanske borde Sverige bistå de i Turkiet förbjudna medierna genom att låta dem distribueras härifrån?

– Demokrati innebär mer än en vald president. Press- och yttrandefrihet är absoluta förutsättningar för demokrati, liksom journalister som är fria att göra sitt jobb, säger Svenska journalistförbundets ordförande Jonas Nordling i ett välkommet uttalande.

Sahin Alpay är en av dem som inte är fri att göra sitt jobb. Han är statsvetare, journalist och författare och har bott länge i Sverige. Han talar svenska och har bland annat doktorerat på Stockholms universitet, men har också varit redaktör inom den turkiska dagspressen och bland annat på Zaman, den tidning som Erdogan & Co pekar ut som knuten till den påstådda kuppmakaren Fethüllah Gulen.

Klockan 06 i går kom polisen hem till Sahin Alpay, sökte igenom bostaden i 2,5 timmar och förde sedan honom till en av Istanbulpolisens stationer.

– Jag kommer inte att säga något. Jag vet inte varför jag har gripits, sa Sahin Alpay enligt CNN Türk.

## Både det Europeiska journalistförbundet och det Internationella journalistförbundet har reagerat emot att så många medieföretag och enskilda journalister anklagas för att ”stödja terrorism”.

De turkiska myndigheterna (läs: det styrande partiet AKP) tar nu alla chanser att försvåra för all form av opposition.

Till det hör att förhindra en fri press från att förmedla nyheter och opinion, och därför greps förra veckan också Zehra Dogan, konstnär och redaktör för kvinnonyhetsbyrån JINHA. Hon påstods ”vara medlem i terrroristorganisationen PKK”, berättar Reportrar utan gränser.

Turkiet agerar helt ogenerat. En av offren, enligt tv-kanalen NTV, är den kända journalisten och tidigare politikern Nazli Ilicak som 2013 sparkades för den regeringstrogna tidningen Sabah för att ha kritiserat minstrar som avslöjats i en korruptionsskandal.

USA, där mediahusen just nu är fullt upptaga med partikonventen inför presidentvalet om 103 dagar, har reagerat på Turkiets agerande: ”En oroväckande trend.”

Det kommer nog att krävas en smula mer klarspråk från Sverige och EU, om vi vi vill försvara det fria ordet i Europa.

Vill vi det?