Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Invigningstal på Kulturhuset och en inrikesminister som sa vad han tyckte

Samtidigt som Dawit Isaak, får man anta, satt kvar i sin cell i Eritrea så firade Sveriges viktigaste mediabeslutsfattare i går kväll den svenska tryckfrihetsförordningens första 250 år.

  ThomasMattsson,TU

Där var naturligtvis alla de tunga namnen: Hanna Stjärne, vd för SVT, Cilla Benkö, vd för Sveriges Radio, Unn Edberg, ordförande för Sveriges Tidskrifter, Christel Tolse Willers, vd för Utbildningsradion, och så en radda organisationsledare och tidningschefer från bland annat Bonnier, Schibsted och MittMedia.

Lägg till dessa justitiekansler Anna Skarhed, hovrättspresident Fredrik Wersäll som också är ordförande för Pressens Opinionsnämnd, lagman Gudrun Antemar som senast utredde integritetsutredningen, Allmänhetens pressombudsman Ola Sigvardsson, tryckfrihetsadvokaten Peter Danowsky – ja, där har vi väl ändå gräddan som skålade för grundlagen.

## Det är viktigt att uppmärksamma att Sverige redan 1766 satte det fria ordets okränkbarhet på pränt.

På Kulturhuset finns nu därför en utställning om tryckfrihetsförordningen, och curatorn Aura Seikkula berättade för mig att det var roligt att skapa den efter eget huvud och utan någon styrande inblandning från samarbetspartnern Tidningsutgivarna.

Det lät bra, Aura Seikkula föreföll att veta vad hon gör.

Det gör nog också inrikesminister Anders Ygeman, som – liksom mig – invigningstalade. Ygeman gjorde det med stort engagemang och framhöll allvaret i att svenska journalister, tryckfrihetsförordningen till trots, hotas och utsätts för våld. Det är ju oacceptabelt och där var vi alla överens.

Men, på en fråga från Tidningsutgivarnas vd Jeanette Gustafsdotter om min söndagskrönika, så sa faktiskt inrikesministern från scenen att alla allmänna uppgifter kanske ändå inte borde så tillgängliga som idag och argumenterade mer eller mindre ogenerat för inskränkningar i offentlighetsprincipen.

## Öppenheten tillkom ju också 1766, som en del av tryckfrihetsförordningen och för att ge medborgarna inblick i rikets styre, och i mitt tal på måndagskvällen påminde jag om de små stegens tyranni i försöken minska insynen.

Det pågår en lågintensivitetskonflikt om offentlighetsprincipen, där politiker i offentligheten ofta säger sig vurma för tryckfrihetsförordningen, men där det ändå inte alltid röstas riktigt så i riksdagen.

Ur det perspektivet var det bra att Anders Ygeman sa som han sa. För nu vet vi. Jag betvivlar inte att inrikesministern vill väl, men här måste medierna vara beredda på att ta debatten. Det kan vi göra här i Sverige, och det ska vi vara stolta över.

I Eritrea, det land i världens som ligger sist i pressfrihetsindex, är sådan kritik inte möjlig.

Det är den fängslade svensk-eritreanske journalisten och poeten Dawit Isaak ett levande exempel på, och honom glömmer vi inte.