Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Aftonbladet, Bonnier News – och den sista utvägen för Stampen

Det är mycket nu.

I går: Aftonbladets nytillträdda publisher Sofia Olsson Olsén tillsatte sina första ledningsgrupper.

Och: Bonnier News presenterade Anders Eriksson som ny vd efter avgående Gunilla Herlitz.

Det rördes onekligen om i medie-Sverige i går, men låt mig få återkomma till krisen Stampen AB.

Hur Aftonbladet ska styras har jag förstås ingen insyn i; Bonniers nyhetsverksamheter vet jag mer om.

Expressen har gått med vinst varje år sedan 2003 och vi tänker fortsätta att öka digitalt och göra det i samarbete med CNN, Facebook, BuzzFeed och våra andra partners.

Expressen, nyligen utsedd till ”Årets dagstidning”, har en långsiktig strategi. Här ingår Expressen TV, men många år framöver också den lönsamma papperstidningen.

Jag var förvisso inte med när Bertil Norgren fick det ekonomiska ansvaret för Expressen redan 1944, men Anders Eriksson blir faktiskt min åttonde (!) vd på Expressen.

Åke Ahrsjö, Lennart Foss, Bengt Braun, Lars-Gösta Juhlin, Staffan Lundeborg, Bengt Ottosson och Gunilla Herlitz har alla varit direktörer när jag jobbat här.

Så det är, rimligen, med viss erfarenhet som jag kan konstatera att förutsättningar finns för fortsatt framgång; bara alla – vd, styrelse, ägare – kan sin historia och har respekt för varför Expressens journalistik vinner priser, annonsintäkterna ökar och vi är det snabbast växande digitala mediehuset.

## Men i går handlade det ändå inte om Aftonbladet, Expressen eller heller Dagens Nyheter eller Dagens industri, som ju också fick en ny vd.

Det handlade om lokaltidnings- och tryckerikoncernen Stampen, som på måndagsmorgonen ansökte om företagskonstruktion. ”En tung dag, en besvärlig dag”, sa huvudägaren Peter Hjörne till Sveriges Radio. En av landets största mediegrupper, Stampen AB, som bland annat äger Stampen Local Media där Göteborgs-Posten och en radda mindre titlar ingår, riskerar alltså att försvinna.

Med skulder om cirka 1,2 miljarder – och det efter omfattande avyttringar och kostnadssänkningar i de återstående verksamheterna – har bankerna nu fått nog. Stampen letade nya delägare, men fick inga. Dessutom har Stampen gjort av med de momspengar som olika kunder till betalat in till Stampens tryckerier, men som kunderna har rätt att få tillbaka.

Koncernchefen Martin Alsander konstaterade i flera intervjuer, bland annat SR Ekots utmärkta direktsändning på nätet, att Stampen inte längre kan betala sina räkningar. ”Den sista utvägen”, sa Peter Hjörne till SR P4 om rekonstruktionen.

Sådana lyckas i ungefär hälften av fallen, men skulle det sluta med konkurs betyder det ändå inte att Bohusläningen, Hallands Nyheter och de andra Stampen-titlarna nödvändigtvis försvinner.

Om de kan drivas vidare med lönsamhet, så kommer en konkursförvaltare att kunna sälja lokaltidningarna.

Men. Det är allvarligt nog ändå. Stampen köpte för dyrt när man förvärvade gamla Centertidningar 2005 och Stampen skulle inte ha använt de momsmedel som egentligen tillhörde tryckeriernas kunder. Här har den förra ledningen och ägarna ett stort ansvar.

## Nu finns det dock fler aspekter än bara Stampens egen utgivning.

Det som sker är smärtsamt för familjen Hjörne, som driver GP i tredje generationen och som har tvingats sälja både fastigheter och konst för att rädda verksamheten. Men Hjörnes går det nog ingen egentligen nöd på: släkten har plockat ut stora aktieutdelningar.

De andra ägarna i Stampen, Hörlings, har sina aktier i ägarbolaget Lidköpingspress. Vilket sägs skydda deras familjeklenod, Nya Lidköpings-Tidningen, från en eventuell ekonomisk katastrof nu.

Sverige är, trots den strukturella minskningen av pappertstidningsmarknaden också här, ännu ett av de länder i världen där konsumtionen av tryckt dagspress är som störst.

Morgontidningar runt om i Sverige har i hundratals år tagit ett stort ansvar i det lokala demokratiarbetet med sin nyhetsförmedling och opinionsbildning. Det är oerhört viktigt att denna genomlysning av också små samhällen kan fortsätta, och därför handlar det här inte endast om Stampen.

Svensk morgonpress är så förskaffad att tidningarna samdistribueras, det är ju inte så att – säg – Svenska Dagbladet eller Dagens industri har egna utdelare, som springer runt i trappuppgångar eller villaområden i Söderhamn eller Degerfors.

Nej, tidningarna delar kostnaden för distributionen. Därför är det en risk för alla, om en publicistisk verksamhet i en så stor mediegrupp som Stampen riskerar att inte fortsätta sin utgivning överallt.

## Stampens agerande har varit, det är nog alla bedömare överens om, med facit i hand, ansvarslöst.

Men det är viktigt inte bara för Stampens 3 000 anställda och tidningarnas alla läsare att den här situationen löses.

Stampens ledning har jobbat hårt med att trygga framtiden, låt oss hoppas att den lyckas.