Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Expressen ges ut – i Rumänien

   

I morgon ger vi ut Expressen i Rumänien.Reportagen om fattigdom och romer publiceras på rumänska, och specialutgåvan distribueras med tidningar i Bukarest och Cluij och delas dessutom ut gratis på gatorna.

I fredags lanserade Facebook sin nya tjänst, Instant articles, som gör det möjligt också för svenska nyhetsmedier att publicera hela sitt innehåll direkt på Facebooks plattform. Istället för att länkas vidare till en annan sajt, stannar besökaren kvar på Facebook och kan där läsa hela text, bläddra bilder, se på tv och ges en – enligt Facebook – bättre användarupplevelse.

Det återstår väl att se hur Instant articles faller ut i Sverige, men internationellt har mediejättar som New York Times, BuzzFeed, Der Spiegel, BBC News, Huffington Post och en radda andra valt att testa detta. Expressen, och en annan kvällstidning, var med vid den svenska premiären i förrgår och senare ska också Sydsvenskan, Nyheter24, Aller Media, KIT och Stampen delta. De flesta gör nog som Expressen och publicerar bara en del av vår journalistik här.

Washington Post, däremot, har valt en annan strategi. Amazon-grundaren Jeff Bezos morgontidning, känd från Watergate-avslöjandet och boken och filmen ”Alla presidentens män”, lägger ut allt på Facebook.

## Expressen väljer att på Instant articles erbjuda Geo, alltså kvalitetsjournalistik om vår omvärld. På Geo.se samlas ju reportage som gör dig lite klokare, där finns fördjupning formulerad av några av Sveriges ledande utrikesjournalister.

Med skribenter som bland andra Kassem Hamadé som bor i Beirut, Terese Cristiansson i Istanbul, Mats Larsson i London, Anne-Sofie Näslund i New York och Carl Fridh Kleberg med perspektiv från Stockholm blir Geo ett måste för den som vill veta lite mer. Bilder och tv från Christoffer Hjalmarsson och andra prisbelönta fotografer gör berättandet på Geo till en helhet: Expressens historiska arv – utlandsbevakningen! – lever vidare.

De senaste rubrikerna på Geo:

Är ni redo för president Marine Le Pen”, om Nationella fronten inför helgens regionalval i Frankrike.

Här är trakasserier på gatan vardag – nu har kvinnorna fått nog” om Latinamerika.

Därför kan islänningarna få ’plåster på såren’ – med 650 miljoner kronor” om efterspelet till finanskrisen.

Följ med under ytan – här är odlingarna som ska rädda reven” om korallerna i Thailand.

Ivar Harrie, den första chefredaktören, eller huvudredaktör som det hette då, utlovade ju inför premiärnumret 1944 en omfattande utlandsbevakning och redaktionschefen och Expressens grundare Carl-Adam Nycop hade visionen om ett ”folkuniversitet”.

Det är i den traditionen som Geo verkar.

## Men på måndag gör vi också något annorlunda: vi ger ut Expressen – i Rumänien.

Den senaste veckan har granskningen ”Därför kommer tiggarna” dominerat Expressens alla plattformar. Med 6-10 sidor långa reportage i tidningen, en särskild långläsningssajt, dagliga direktsändningar och tv-studior i både Bukarest och Stockholm samt ett bra genomslag i sociala medier har storsatsningen fått ett positivt mottagande.

Reportagen har varit bland de mest lästa på sajten, och både radio- och tv-kanaler har generöst uppmärksammat exempelvis reportern Magda Gad som bland annat bott i ett slumområde i Bukarest i veckor för att uppmärksamma hur illa fattiga i allmänhet och romer i synnerhet behandlas.

Det här är, påstår jag, förvisso en smula partiskt, utmärkt undersökande journalistik och berättande som berör. Det här är verkligen samhällsviktig publicistik och här har de traditionella, etablerade medierna sitt uppdrag.

På måndag ger Expressen dessutom ut en specialutgåva med reportagen översatta till rumänska.

Den trycks i 80 000 exemplar och distribueras med tidningen Libertatea i både Bukarest och Cluj.

Vår rumänska edition kommer också att kolportagespridas, alltså delas ut för hand på gatorna, och Expressens syfte är att för läsare i Rumänien uppmärksamma de problem som sociala klyftor och strukturell rasism mot romer skapar inte bara i Rumänien utan också i Sverige.

## Det är inte oproblematiskt att som svenskt mediehus producera journalistik på andra språk på andra marknader, bara arbetet med översättningar och legala förutsättningar kräver sina förberedelser, men detta är ju också en gammal Expressen-klassiker.

1964, när Sovjets regeringschef Nikita Chrustjov kom till Stockholm, gjorde vi förstasidan på ryska med frågor om bland annat den försvunna DC3:an och Raoul Wallenberg.

   
Då hade Expressen i fem års tid, inför ett planerat statsbesök redan 1959, protesterat mot kommunistregimens förtryck. Den sovjetiska ambassaden anklagade Expressen för en ”systematisk kampanj” med ”lögnaktiva utfall”.

När senare Vladimir Putin, Rysslands president, kom hit 2011 tog vi samma grepp igen och tryckte Eric Erfors kritiska krönika om grundläggande mänskliga rättigheter på både svenska och ryska.

1991 gjorde vi som nu: en särskilt edition. Då gav Expressen ut en stödupplaga för morgontidningen Diena i Riga, som förespråkade Lettlands självständighet men utsattes för Röda armens försök att tysta oppositionen mot just Sovjet.

Vi skrev in den lettiska texten på sidorna med först svenska bokstäver, och därefter fick redaktionen med tuschpenna (…) lägga till vissa vinklar och streck för att göra den till riktig lettiska. Sedan smugglade Moskvakorrespondenten Gunnar Johansson in 223 kilo specialtryckta Expressen i gula getingväskor när han flög Stockholm-Riga, tidningsbuntar som spreds på gatorna för att kringgå censuren av Diena.

Folk stod faktiskt och väntade på sin Expressen, efter att nyhetssändningen ”Panorama” i lettisk tv förkunnat att den svenska kvällstidningen snart skulle delas ut.

## Mottagandet i Rumänien blir nog inte lika muntert, Expressens rapportering om hur romer behandlas där är ju inte så smickrande för EU-landet. Vi har redan fått negativa reaktioner: när Libertatea berättat för sin publik vad Expressen skrivit, har det blivit många ilskna läsarkommentarer om oss. Den reaktionen var förväntad, men vi hoppas på självkritik med.

2004 gjorde vi, på mitt initiativ, löpsedlar på arabiska om slöjmode och som redaktör för Dina Pengar lät jag tidigare också publicera information om det nya pensionssystemet på flera språk.

   
De senaste åren har vi många gånger på sajten översatt avslöjanden om exempelvis Wikileaks grundare Julian Assange eller exklusiva reportage och intervjuer, som den med Syriens president Bashar al-Assad, till engelska eller arabiska.

Vi gör så för att ge den goda journalistiken större spridning men också, ska jag tillstå, för att intresset från utländsk media ibland är så stort att vi med översättningar inte behöver hantera alla förfrågningar.

Journalistiken behöver alltid finna nya vägar, och vi prövar oss fortsatt fram.