Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

HD vill att medierna processar i domstolar

Högsta domstolens beslut i Aftonbladet-målet, om att tidningen inte behöver lämna ut omaskerade bilder på misstänkta guldbutiksrånare, var välkommet inte bara för att HD slår fast att den grundlagsskyddade meddelarfriheten är så stark att den trumfar polisens och åklagarens önskemål om att få det oredigerade materialet för att använda det i förundersökningen.

Här stod starka intressen emot varandra, nämligen rättsskiparnas behov av bevis mot våldsmän och mediernas samhällsviktiga uppdrag som nyhetsförmedlare och granskare, och HD har kort sagt konstaterat att det finns större värden att värna en enskild polisutredning. Gott så, om man tillåter sig det större perspektivet, men det finns mer att analysera.

Detta är faktiskt riktigt intressant:

”När prövningen görs av domstol – vilket regelmässigt bör vara fallet vid mer svårbedömda proportionalitetsavvägningar, såsom vid husrannsakan hos den som har tystnadsplikt – så får vidare de särskilda föreskrifter som domstolen kan meddela betydelse för riskbedömningen.”

Alltså: HD anser, i princip, att medier rutinmässigt bör avslå polisens begäranden om att om få tillgång till journalistiskt material. Och att åklagarbeslut om husrannsakan alltid ska överklagas till tingsrätten. Redaktioner ska alltså inte gå med på att lämna ut något, utan låta domstolar avgöra. Det är sedan länge Expressens princip, och är nu en viktig uppmaning också till alla andra medieföretag.

Och vidare:

”Domstolen bör, utöver att i förekommande fall klargöra att endast viss eller vissa namngivna eller på annat sätt identifierade filer (eller andra informationsenheter) får öppnas respektive inte öppnas, t.ex. kunna förordna att innehavaren av informationsbäraren eller annan som har ett befogat intresse i saken har rätt att närvara vid framtagandet av informationen.”

Alltså: Representanter för mediehuset som äger exempelvis den dator, mobiltelefon eller hårddisk som en domstol ändå kan ha fattat beslut om att åklagaren får ta i beslag, ska få vara med när polisen väl går in i hårdvaran och letar. Detta för att säkerställa det inte framkommer någon annan information än just den som åklagaren begärt att få.

Och:

”Det saknar betydelse för bedömningen att sökanden inte kan förväntas missbruka sådan kännedom om skyddad information som kan framkomma vid genomsökningen.”

Alltså: Ett vanligt vulgärargument i debatten är att man minsann kan lita på rättsväsendet, och att medierna borde lämna ut info – givet att journalisterna väl vill att brottslingar ska lagföras? Eller…? Men HD påminner om att det är allvarligare än så med källskyddet, att det inte bara handlar om att en så kallad ”beslagsmyndighet” inte får ta del av källskyddade uppgifter. Myndigheten ska inte ens ges möjlighet att få kännedom om att sådana överhuvudtaget existerar.

Och så kanske det mest centrala:

”Regelverket innebär alltså att husrannsakan för att genom beslag åtkomma viss information som finns på en elektronisk informationsbärare hos en tidningsredaktion i allmänhet lär vara utesluten. Endast om det i det enskilda fallet är möjligt att mycket entydigt och snävt begränsa en genomsökning av informationsbäraren, och därmed minimera risken för att skyddad information röjs, kan en sådan rannsakning vara förenlig med proportionalitetsregeln.”

Alltså: HD menar att det mer eller mindre inte går att genomföra en husrannsakan på en redaktion om det som eftersöks kan antas finnas lagrat elektroniskt. I realiteten kan en redaktion därmed skydda sitt tryckta källmaterial från polis och åklagare, genom att scanna in det på hårddiskar och därefter destruera de fysiska dokumenten. Noga avvägda filnamn på allt material kan ytterligare försvåra möjligheten att först få, och därefter genomföra, en husrannsakan i ”en elektronisk informationsbärare”.

Både Högsta domstolen och Advokatsamfundet menar lagstiftaren nu bör modernisera lagstiftningen, så att HD inte – som i detta mål – behöver tolka gamla formuleringar. Det låter väl klokt. Men bara om lagstiftaren också står upp för intentionerna i yttrandefrihetsgrundlagarna, och att exempelvis källskyddet faktiskt skyddas.

HD har nyligen gett Dagens Nyheter rätt i frågan om försvarsmaktens beslag av fotografer av ett skyddsobjekt. Och tidigare – i det så kallade vapenmålet – framhöll HD också Expressens publicistiska uppdrag, och mildrade domen mot mig och två kollegor för den undersökande journalistik som gjordes i Malmö när vi granskade den illegala vapenhandeln.

I dessa tider, när de etablerade medierna attackeras av anonyma nätmobbar och ibland till och med av verkliga kriminella, är varje stadfästande av vikten av det fria ordet välkommet.