Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Thomas Mattsson - Bloggen om Expressen

BBC har blivit för stort – det beskedet kan påverka public service i Sverige

Public service är en omistlig del av det svenska medielandskapet.

Och det som nu sker med brittiska BBC kommer, över tid, att bidra till ett tydligare uppdrag också här.

När Danmark i fjol fick ett nytt ”Medieaftale”, som alltså reglerar public service-verksamheten från 2015 till 2018, slog alla partier i ett enigt Folketing fast att det minsann måste måste sparas.

Danmarks Radio (läs: motsvarigheten till Sveriges Television), TV2-regionerne, Radio24Syv och Det Danske Filminstitut fick tydliga uppdrag och för DR gällde exempelvis att kulturdepartementet måste godkänna om det ska lanseras några nya tv- eller radiokanaler.

Vidare:

”Danmarks Radio ska inte konkurrera med privata aktörer, om det inte tjänar public services syfte.”

Och, läser jag nu i överenskommelsen, dessutom kräver de politiska partierna att Danmarks Radio ska börja diskutera samarbeten med de privata medierna, bland annat om hur public service-innehållet ska kunna användas av andra aktörer samt om hur tidningarnas innehåll ska kunna spridas av Danmarks Radio.

Detta är, förstås, ett tungt inlägg i debatten om hur de europeiska, starka, folkligt förankrade public service-bolagen ska förhålla sig till den marknadspåverkan som de ju har.

Men det är inte ett dagsfärskt besked, lika lite som det faktum att Norges kulturminister nyligen meddelade att NRK – alltså den norska varianten av DR och SVT – också måste börja ta mer hänsyn till de oberoende, privatägda medierna där.

## Rena rama bomben i mediebranschen var dock den brittiska regeringens besked till BBC i torsdags.

Det var redan känt att denna public service-jätte, av hävd själva urmodern till allt som de nordiska kusinerna försöker göra, skulle åka på besparingar om 10-20 procent, lite beroende på hur man räknar. Men det blev betydligt tuffare än så.

Kulturminister James Whittingdale vill att BBC, som får cirka 70 (!) miljarder kronor i licenspengar, ska bli mindre och undrar om det är rimligt att BBC ska fortsätta göra ”allt för alla”.

Populära program som tv-showen ”The Voice” ifrågasätts, och regeringen säger rent ut att BBC kanske inte ska göra samma sorts underhållning som de kommersiella kanalerna gör på bästa sändningstid – på grund av att BBC då försvårar för de privata stationerna att få annonsintäkter.

Hela BBC-styrelsen väntas snart få gå, och licensfinansieringen ska ses över och kanske ersättas av en sorts abonnemang liknande dem som betal-tv kanaler har. Redan har BBC åkt på att få stå för kostnaden för licensavgift för alla över 75 år.

BBC Worldwide-verksamheten, alltså den som skapar succéprogram som ”Top Gear” och ”Doctor Who” som sedan säljs över hela världen, ska eventuellt privatiseras.

Antalet anställda måste minska; en parlamentsledamot påstod i veckan att BBC har 200 medarbetare som bara twittrar (!) vilket direkt förnekades av BBC, men det finns hos lagstiftarna alldeles uppenbart en stor irritation över både bemanningens storlek om cirka 20 o00 personer och om de generösa mångmiljonersättningarna till allt för många BBC-chefer. I fjol ökade förresten också antalet programledare som tjänar mer än cirka tre miljoner kronor per år, vilket är ett mått som används i Storbritannien.

## Min gissning: det som nu sker med BBC kan komma att förändra förutsättningarna även för public service i Sverige. Successivt kommer debatten här att påverkas av att förebilden, alltså BBC, tvingas anpassa sig till det nya medielandskapet.

För Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion vore det dock – föreställer jag mig – främmande att agera som ett desperat BBC nu gör.

Chefen Tony Hall ska presentera sina egna framtidsförslag först om två månader, men BBC har redan meddelat att regeringens plan skulle orsaka ett ”mindre populärt BBC” och att det i så fall vore ”dåligt för Storbritannien”. Båda påståendena kan förvisso stämma, det första baseras ju på industrilogik och det andra på ideologi, men vad man än tycker i sak är det väl rätt provocerande att BBC går i polemik så?

BBC finns ju faktiskt inte till för BBC – utan för medborgarna, ytterst företrädda av sina folkvalda företrädare. Och att som public service-bolag ta position mot politikerna i den offentliga diskussionen tycker jag är illa.

Pinsamt nog har Guardian och The Times också kunnat berätta att ett kändisupprop till försvar för BBC – som bland andra JK Rowling, Michael Palin och Daniel Craig undertecknade – initierades av flera kända BBC-chefer som bad stjärnorna skriva på…

## I Danmark har det tillsatts en särskild utredning för att granska public service, och i Sverige pågår sedan i våras den så kallade Medieutredningen som ska vara klar nästa år. Om den ska ha någon trovärdighet, och komma med substantiella förslag för ”allsidig nyhetsförmedling” oavsett var publiken bor, som det stadgas i direktiven, så måste Medieutredningen nog ta ett grepp också på svensk public service. Annars är utredningstiden förlorade år.

Men blir det så?

Det borde bli så.

”Grundläggande principer som gäller för andra statliga verksamheter saknas i regelverket kring public service. SVT:s och SR:s konstitutionella ställning måste klarläggas”, skriver Hans-Gunnar Axberger i senaste Axess Magasin.

Han hänvisar till den brittiska debatten, och de senaste dagarnas händelseutveckling har onekligen stärkt Axbergers tes.

”Det dualistiska mediesystemets förtjänst ligger i den balans det upprätthåller mellan fria och reglerade medier. Om det inte finns ekonomiskt starka och oberoende medier vid sidan av public service kommer det att saknas nödvändiga motkrafter mot de uppenbara riskerna med statligt och politiskt styrda massmedier”, konstaterar professorn i konstitutionell rätt och förre Justitieombudsmannen Hans-Gunnar Axberger, tidigare Allmänhetens Pressombudsman och ordförande i den senaste parlamentariska utredningen om presstödet.

Det är viktigt med public service, tycker jag, och därför också att SVT/SR/UR har definierade uppdrag.