Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Framtidens lokaljournalistik

Lokaltidningar är samhällsviktiga och måste försvaras.

I framtiden kommer de att ha hyperlokala familjesidor, som snarast är som Bekantas Bekanta-avdelningar för utgivningsorten.

Lokaltidningarna kommer också att aggregera regionalt innehåll från sociala medier, och måste vara navet för debatten i spridningsområdet.

Men: Är opinionstexter om USA:s sanktioner mot Kuba det som ska rädda den svenska lokalpressen?

Nej, det tror väl kanske ingen. Jag bloggade dock nyligen om att jag köpt båda Jämtlandstidningarna, och i Länstidningen kunde jag på ledarsidan läsa om Svenska Akademien och i Östersunds-Posten (ÖP) skrev man om ”Öppnare kubanskt samhälle efter Obamas beslut”.

Men det påpekandet i en text som handlade om värdet av lokala medier mötte ändå motstånd på Twitter.

”Vissa dagar rånas bara korvkiosker och springs bort katter”, svarade David Nyström som är ledarskribent på Gefle Dagblad. Han han skrev också:

”Med all respekt för den egna utgivningsorten, men vissa dagar händer det ju mer i Bryssel, New York, Damaskus etc.”

Det kan man ju förstå, och mer om det senare.

## Sveriges äldsta lokaltidning, den i Norrköping, kom faktiskt ut redan 1758.

Lokal journalistik är en omistlig del av den svenska pressfloran, så samhällsviktig att kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke gång på gång just framhållit värdet av just små tidningars rapportering.

Det är också ett bra besked att Bah Kuhnke konstaterar att ”medierna har en demokratibärande roll”, och ännu bättre att statsrådet redan utlovat en ny proposition om presstödet samt en stor medieutredning.

Bah Kuhnke, som fick en trög start som minister på grund av uppenbart dåligt stöd från regeringskansliet, har även lovat att agera i frågorna om sänkt digitalmoms och avskaffande av reklamskatten, och detta lovar ju gott. Kanske får vi – äntligen! – en seriös mediepolitik.

## Men. Hur ska då den regionala journalistiken inte bara försvaras, utan också utvecklas?

I fjol stängdes ju 38 lokalredaktioner runt om i landet, och under det senaste decenniet har så många som en tredjedel av lokalredaktionerna försvunnit. Trenden är heller inte ny: redan mellan 1987-1997 lades ytterligare 118 lokalredaktioner ned.

Politiskt stöd för att bistå tidningarna saknas förvisso inte; nästa år fördelar staten ut cirka 567 miljoner kronor i presstöd, varav gissningsvis cirka två tredjedelar till lokalpressen, men över tid är det knappast skattemedel som kan rädda ortstidningarna.

Det handlar förstås om rimliga ekonomiska förutsättningar, men också om framtida affärsmodeller och möjligheten att distribuera produkterna – både de tryckta, med tidningsutdelning, och om de digitala, med bredbandsutbyggnaden på landsbygden.

Samt om innehållet.

## Det finns många hot på en oförutsägbar marknad, och det är nog ingen vågad gissning att exempelvis Facebook blir en framtida konkurrent inte bara om annonspengar utan också om text, ljud och rörlig bild.

Facebook, och andra internationella aktörer som investerar tungt i teknik, kommer att skapa algoritmer och personaliseringstjänster som gör vi hela tiden får ta del av det som är relevant – och nära – i sociala medier. Lokaltidningens informationsmonopol utmanas.

Det är i det perspektivet som jag tidigare tyckt till om att morgondagens lokaltidningar knappast kommer att ha inrikes- och utrikessidor med generell journalistik som finns tillgänglig överallt.

Dagens lokaltidningar, några i alla fall, har faktiskt fortfarande börssidor. Syndikerade resereportage, som inte är från närområdet. Matsidor med recept, som inte är från ortens restauranger. Och så vidare.

Jag säger inte att det är fel nu, idag, vi är ju ännu i en brytningstid. Och med prenumeranter vars snittålder är närmare 70 än 60, ska de ibland flerhundraåriga titlarna kanske fortfarande försvara sina gamla positioner som sammanfattare av hela samhället?

Men sedan? Snart? Då tror jag att det blir hyperlokal journalistik som gör skillnad, som när ÖP häromdagen skrev ledare om flyktingprotesten i Grytan eller när man tillägnade en låt till Bräckes socialdemokrater. Det, tycker jag, är bra lokal opinionsjournalistik.

## Jag är naturligtvis väl medveten om ansträngda resurser, och om att det inte alltid är lika dramatiskt i mellanstora svenska städer som i Bryssel, New York och Damaskus.

Men jag tror ändå att Barometerns ledarsida framöver kommer att handla mer om ”E-hälsans Kalmar”, som förra lördagen, än om ”Släck inte Stasi-arkivet”, som i veckan, för att nu nämna bara två olika exempel på publiceringar.

Eller ta Norrländska Socialdemokraten (NSD) som nyligen skrev ”Slutet gott – alltid gott” om landstingsfullmäktige i Norrbotten, det är väl en alldeles utmärkt opinionsbildning av NSD?

Ett fokus på det hyperlokala utesluter inte starka lokala röster också i nationell debatt – som en Sakine Madon i Norran, en Göran Greider i Dala-Demokraten, en Per T Ohlsson i Sydsvenskan… – men långsiktigt tror jag att den lokala journalistiken värnas mest om den är just lokal.

/ GLAD GETING /

Etermedierna, då? TV4:s alla lokala stationer drogs in i fjol, Sveriges Radio har fortfarande 25 lokala P4-stationer och Sveriges Television satsar på ett 40-tal fler journalister lokalt, två nya regionala nyhetsprogram för Helsingborg och Södertälje, förstärkningar i Uppsala, Eskilstuna och Östersund samt nya redaktioner också i Borås och Linköping. Man får nog tillstå att public service gör sitt.

/ SUR GETING /

Som alltid: rasistiska trollkonton.