Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Min heldag i hovrätten

GÖTEBORG. I dag var jag faktiskt med om ett stycke rättshistoria när en mycket speciell brottslighet prövades – med bland annat mig som offer.

Inne i sal B i Hovrätten för Västra Sverige, det rum som kan bli så varmt när solen lyser genom takfönstren, utspelade sig i går ett stycke spetsjuridik när den högerextremist som hotat mig och två Expressen-kollegor, Frida Boisen och Björn Lindsten, stod åtalad för vad hovrättslagmannen Hjalmar Forsberg kallade för ”en utomordentligt ovanlig brottsrubricering”.

Kamil Ryba, en 31-årig polsk medborgare som leder organisationen Swedish Defence League, är dömd flera gånger tidigare och senast för att ha försökt skalla en norsk polis.

Men nu gäller det brott mot medborgerlig frihet, ett så kallat högmålsbrott som ingen fällts för sedan det instiftades på 1960-talet.

Kammaråklagare Ulrica Åberg konstaterade därför att det helt saknas prejudikat, och rättens ordförande var ännu mer lakonisk när han efter slutpläderingarna konstaterade att domstolen behöver hela fyra veckor för att fundera kring fallet:

– Det här är juridisk ödemark…

## Bakgrunden till detta unika mål är att Kamil Ryba i december 2013 och januari 2014 hotade journalister på Expressen och vår västsvenska edition, GT, för att vi granskat främlingsfientligt näthat i det så kallaade ”Avpixlat-avslöjandet”.

För detta häktades först Ryba av Göteborgs tingsrätt, och senare dömdes han till sex månader i fängelse. Beslutet att lagföra honom för just brott mot medborgerlig frihet, och inte olaga hot eller ofredande, berömdes då av publicistiska organisationer.

Men varför är det så viktigt att rättsväsendet – nu via hovrätten – än en gång väljer den svåra vandringen i juridikens ödemark och dömer honom för högmålsbrott trots att det finns så lite praxis?

Jo, högerextremisten hade – enligt åklagare Åberg – ”uppsåt att påverka den allmänna opinionsbildningen”. Det får man göra, menade hon, men inte genom hot.

Åklagaren berättade att Justitiekanslern granskat Expressens publiceringar, efter anmälningar från näthatare som blottlagts av vår prisbelönta grupp för undersökande journalistik, och att JK inte funnit något att anmärka på.

Advokat Esa Kymäläinen, Expressens ombud från Danowsky & Partners, fyllde på med att tidningen fortsatt att berätta om hur anonyma sverigedemokrater sprider rasism på nätet och, tyvärr, att Kamil Ryba fortsatt vara hotfull. Till och med efter domen i förra instansen, har åklagare och tingsrätt funnit nödvändigt att meddela honom kontaktförbud.

## Jag tycker att det är bra att samhället är så tydligt. Säkerhetspolisen har intensifierat arbetet, rikskriminalpolisen lovar att prioritera det här när alla polismyndigheter blir en efter årsskiftet och regeringen utreder hårdare lagar. Det är många som nu står upp för att det fria ordet inte ska utsättas för otillbörliga påtryckningar.

Ulrica Åberg förklarade sin brottsrubricering med en åklagares ansvar för att ”föra rättsutvecklingen framåt” och slog fast:

–    Det är totalt oacceptabelt att hota!

Kamil Ryba nekade till de påstådda brotten mot mig, GT:s chefredaktör Frida Boisen och GT:s redaktionschef Björn Lindsten och Rybas försvarsadvokat sa svepande att Expressens reportage minsann ”orsakat debatt”…

Advokaten glömde dock nämna att Föreningen Grävande Journalister tilldelat reportrarna David Baas och Christian Holmén ”Guldspaden” för reportagen.

Jag är naturligtvis lekman, men man behöver kanske inte vara jurist på Hjalmar Forsbergs nivå för att gissa att den här historien kan sluta i Högsta domstolen om nu också hovrätten dömer Kamil Ryba för brott mot medborgerlig frihet.

Och då kan man ju förstå att de tre juristdomarna och två lekmännen vill formulera sig väl och därför beslöt att avkunna dom först om hela fyra veckor.

– Vi behöver tid att tänka, sa rättens ordförande och det tycker jag låter klokt eftersom domskälen kan komma att bli historiska.