Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Var källkritisk vid BREAKING NEWS

HANDBOK TILL ”BREAKING NEWS”

1. Direkt efter en stor nyhet kommer medierna att rapportera felaktigheter. Detta är ett faktum, och vare sig konstigt eller kontroversiellt – det är omöjligt att få allt korrekt när ingen vet exakt vad som hänt.

2. Lita inte på anonyma källor. Du vet ju inte om ”poliskälla” är lika med rikspolischefen själv eller en polisaspirant som gör sin första dag på utbildningen…

3. Lita inte på storys som bygger på att andra medier citeras. Lita lite mer på etablerade medier än på okända dito.

4. Det är nästan aldrig en ”andra skytt”. Efter en skottlossning, en självmordsbomb osv talas det ofta om en andravåg av attacker – men de är sällsynta.

5. Lyssna noga på hur medierna formulerar sig: ”Vi får höra…” (läs: vi vet inget själva). ”Vi söker bekräftelse…” (läs: det vi säger är inte bekräftat). ”XX-redaktionen kan avslöja…” (läs: antingen är det ett scoop eller helt fel).

6. Leta efter nyhetskällor lokaliserade nära nyhetshändelsen.

7. Jämför flera olika källor. Ju fler som uppger samma sak, desto mer sannolikt att det stämmer.

8. Stora nyhetshändelser lockar fram fejkare och folk som sprider manipulerade bilder i sociala medier.

9. Sprid inte vad som helst på Twitter och Facebook du heller, var restriktiv med att dela.

Källa: Fritt översatt och redigerat från ”On The Media”.

 

Expressen var först inne i krigets Gaza av alla svenska medier.

Expressen var också först framme vid flygplansvraket i Ukraina.

Nyhetsjournalistik handlar om just detta: att vara först med nyheter.

Men som tittare, lyssnare och läsare bör man vara källkritisk.

Hamas skickar sina raketer in över Israel och Israel svarar med att bomber och markoffensiv mot Gaza.

Expressens korrespondent i Libanon, Kassem Hamadé, har under veckan som gått tagit sig in i Gaza och rapporterat med risk för sitt liv. En natt vaknade han av explosioner i husen intill och fick halvnaken springa ner till entrén för att ta skydd. En annan dag satt han på en uteservering och fotograferade av en slump några småpojkar som lekte på stranden nedanför. Dagen efter trasades just de barnens kroppar sönder i en attack avsedd för en Hamas-ledare.

Sånt händer i krig, kan man konstatera, men utan Kassem Hamadé och alla andra journalister på plats i konfliktområden skulle vi knappast få kännedom om många tragedier.

## Nyhetsmedier ska efter bästa förmåga berätta vad som sker. Det är inte alltid lätt, inte ens om redaktionen har egna ögon och öron mitt i händelsernas centrum, och som tittare, lyssnare eller läsare är det därför alltid klokt att vara källkritisk.

Men vi gör vårt bästa. I torsdags sköts, av allt att döma, ett Malaysian Airlines-plan med 298 personer ombord ner över Ukraina och världens alla tidningar, tv-stationer och radiokanaler gick igång: ”BREAKING NEWS”

Expressen TV sände live-tv i nästan sju timmar; utrikesredaktören Mats Larsson var med från Amsterdam där passagerarplanet startade, USA-korrespondenten Maria Rydhagen var med från New York med senaste nytt om Vita husets reaktioner och Adrianna Pavlica, som jobbar på vår Göteborgsredaktion, var med från Kuala Lampur dit flight MH17 var på väg. Senare kom också reportern Terese Cristiansson, som utgår ifrån Istanbul i Turkiet, fram till Ukraina.

Som yrkesman kan jag slå fast att ”Primetime” och de hela åtta sidorna i fredagstidningen var nyhetsförmedling av högsta klass. Få nyhetsorganisationer förmår mobilisera den här kraften så snabbt. Ingen annan gjorde det i Sverige.

Men. Som mediekonsument bör man vara försiktig med att dra för snabba slutsatser av det man ser, hör eller läser i såna här nyhetslägen.

Några goda råd från ”On The Media”, ett utmärkt radioprogram från amerikanska NPR, som jag ibland citerar i podcasten ”MattssonHelin”, kan man dock lita på.

## ”On The Media” har sammanställt vad man kallar för ”The Breaking News Consumer´s Handbook”, en sorts handbok i hur publiken bör tolka den omedelbara nyhetsförmedlingen när något stort har hänt.

Du ser tipsen överst i denna bloggpost, och de är lika användbara för oss redaktörer som för alla er som tar del av olika redaktioners arbeten.

Jag skrev ”redaktioners”, alltså plural, eftersom det viktigaste rådet kanske är att försöka ta del av information från flera källor.

Stora medier som Expressen kan snabbt börja sända live-tv och skicka ut egna medarbetare till jordens alla hörn – men inte ens vi kan vara överallt.

Och även om Expressen är där, som när Kassem Hamadé träffar tioåriga Khamis som överlevde en israelisk pansargranat som slog ner i bostaden, eller som när Terese Cristiansson blir första svenska journalist att nå fram till flygplansvraket, är det ofta svårjobbat.

Vi och alla kollegor och konkurrenter gör vårt bästa, men en sund skepsis till nyhetsmedier är att rekommendera.

/ GLAD GETING /

JOACUIN PEREZ BECERRA, svensk medborgare och chefredaktör för en sajt i Colombia, har släppts ur fängelse efter att en domstol underkänt alla anklagelser som han dömdes för 2012.

/ SUR GETING /

Det är ju häpnadsväckande att ibland ta del av mediekritik om specifika publiceringar från folk som saknar insyn i publiceringsunderlaget, inget vet om vilka överväganden som gjorts – och som ofta baserar sin kritik på vad andra utomstående kritiker har påstått.