Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Lokala gratistidningar är viktiga

De lokala gratistidningarna kommer att bli fler.

Det ska vi nog vara glada för.

Jag brukar ofta påminna om att Sverige fortfarande är, tror jag, världens fjärde mest tidningsläsande land; upplageminskningar till trots säljs det faktiskt ännu nästan 2,5 miljoner dagstidningar per dag – i ett land med bara nio miljoner invånare.

Och då talar jag ändå bara om den del av pressen som vi alltså betalar för.

Den senaste tidens debatt om ”lokaltidningskrisen” har ju handlat främst om Stampens stora skulder, om hur Promedia ska styckas av upp av EK-koncernen och MittMedia, samt om hur NTM-koncernen centraliserar redigeringen till Norrköping.

Men det är inte bara stora titlar som Göteborgs-Posten (ägd av Stampen), Nerikes Allehanda (Promedia), Eskilstuna-Kuriren (EK-koncernen), Gefle Dagblad (MittMedia) eller Corren (NTM) som försvarar lokaljournalistikens färger runt om i landet.

## Låt oss inte glömma alla gratistidningar som kompletterar och utvecklar utbudet. En gång i tiden avfärdades dessa gemenligen som blott ”annonsblad”, men det tycker jag idag är en föråldrad syn på mångfalden i media.

Ta Västerås Tidning som har lokala ägare men samarbetar med Direktpress, en gratistidningsgrupp som startade 1968 med Östermalmsnytt och som började expandera för tio år sedan. Nu har man 24 olika lokala tidningar och en total veckoräckvidd om 724 000 läsare.

VästeråsTidning

Västerås Tidning grundades 1992 och var då ett annonsblad som hette Västeråsaren, men tre år senare bytte den namn och 1997 fick Västerås Tidning redaktionellt innehåll. Sedan 2012 kommer den ut två gånger i veckan och utgör, om jag förstått det rätt, en riktig konkurrent till Vestmanlands Läns Tidning (Promedia) som getts ut ända sedan 1831. Västerås Tidning har sju reportrar, två redigerare och har bland annat arrangerat Västerås lucia, Västerås barnfestival samt varit sponsor av Västerås idrottsgala.

VLT är förstås fortfarande marknadsledare i Västerås, men: enligt Sifos stora räckviddsundersökning för hela 2013 hade VLT 86 000 läsare per utgåva och Västerås Tidning 90 000. Och i en senare mätning har Västerås Tidning fler läsare per utgåva än VLT hur man än räknar – i Västerås kommun, i A-region 48 eller i riket.

VLT har förstås fler utgivningsdagar, men för alla oss som oroas av de betalda morgontidningarnas sjunkande upplagor och åldrande prenumeranter – snittköparen är över 60 år – är det ju ändå hoppfullt att det kommer nya aktörer som också bevakar orter utanför Stockholm.

## Gratistidningar förefaller också ha en större andel kvinnliga läsare. Så är det exempelvis för just Västerås Tidning kontra VLT.

Så är det också för KalmarPosten (ägd av Pelle Persson och Herenco), som ges ut i Kalmar, Torsås, Nybro, hela Öland samt i delar av Mönsterås, Högsby och Oskarshamn:

Kalmarposten

KalmarPosten har 72 000 läsare, vilket är färre än regionens jätte Barometern/Oskarshamns-Tidningen (Gota Media) som har 96 000 men fler än övriga Gota-titlar som Sydöstran med 35 000 läsare och Ölandsbladet med 24 000.

KalmarPosten har fler kvinnliga läsare än Sydöstran och Ölandsbladet, och det är nog inte oviktigt för annonsörerna.

Dessutom finns här en egen nisch som jag tror är helt rätt för, i ärlighetens namn, en komplementprodukt: ”Glad & Gratis”. KalmarPostens mål är att i varje nummer omnämna 200 lokala personer och hela tidningen är därför full av vimmelbilder och reportage från fester, marknader, konserter och andra tillställningar.

Som alla lokalredaktörer vet är familjesidan den mest lästa, och KalmarPosten är i den meningen en enda stor familjetidning. Omöjlig att lägga ifrån sig, alltid känner man igen någon på fotografierna.

## Men, invänder säkert någon, kan man med tvådagarsutgivning i Västerås eller vimmelbilder i Kalmar med omnejd säkerställa den demokratiskt viktiga genomlysning av lokalsamhället som de betalda regionala tidningarna tagit ansvar för i sekler? Kanske inte. Idag.

Men någonstans måste man ju börja. En av landets största betalda morgontidningar, Norrköpings Tidningar (NTM), kom med sitt premiärnummer redan för 256 år sedan, alltså 1758, men då under namnet Norrköpings Weko-Tidningar. Så det var inte sjudagarsutgivning, det heller. Då.

Jag gillar att det testas nytt. När Metro (Kinnevik och Schibsted) lanserades 1995 var vi många som rynkade på näsan, men Metro blev en succé i Sverige. Nu går det tyngre, redaktionen sägs i princip upp och istället ska Nyhetsbyrån TT producera innehållet. Kanske är det rätt att göra den generella journalistiken så kostnadseffektivt som möjligt, rimligen är det väl ändå mobiltelefonen med alla dess möjligheter som Metro slåss emot och inte andra tryckta produkter.

Men mer lokala gratistidningar är fortfarande heta. Segulah IV-fonden köpte nyligen Mitt i som ger ut 31 lokaltidningar i Stockholm. Köpesumman var nog mindre än vad som påståtts, under en kvarts miljon kronor, men trenden är tydlig. Mitt i lovar att lansera på fler orter, och det är man inte ensam om.

MälaröTidning

I januari utkom Mälarö Tidning (Direktpress). Med reportage om Drottningholms slottsträdgårdsmästare och rubriker som ”Grönt ljus för alla badsugna på öarna” och ”Mälarö Hockey läggs ner” ska man fajtas med Mälaröarnas Nyheter (Mälarö Media), som startades av Svenska Dagbladet redan 1949.

## Jag tycker att det här är fantastiskt. Bjuvsnytt brukar framhållas som ett lokalt initiativ, och vi kommer säkert att se flera. Betaltidningsbranschen gör nog bäst att inte underskatta gratisaktörerna.

Och det handlar inte bara om print, heller. Västerås Tidning har en bläddertidning för dator, mobiltelefon eller läsplatta. Nu finns den också som app för både iPhone- och Android-mobiler.

Spännande utveckling.
/ GLAD GETING /

XtraBorås

XTRA BORÅS blev ”Årets gratistidning 2013”. Det är en riktigt professionell produkt – få betalda morgontidningar har lika snygg form.

/ SUR GETING /

ExtraÖstergötland

EXTRA ÖSTERGÖTLAND och CITY i Syd-Sverige är några av undantagen, annars har (betal)tidningsbranschen varit väl sen med att etablera egna lokala gratistidningar.