För tidigt kräva nya lagar pga Lexbase

Lexbase är en skamlig tjänst.
Men det är för tidigt att ropa på ­hårdare lagar.
Låt oss pröva de som finns först.
Det är omöjligt att inte känna sympati med alla som, utan någon särskild ­prövning av det enskilda fallet, och utan något som helst redaktionellt över­vägande, hängs ut av Lexbase.
Nu ska en parlamentariskt sammansatt kommitté ”utreda vissa frågor på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området”, har regeringen beslutat, och man ska bland annat ”…analysera om skyddet för den personliga integriteten i databaser med utgivningsbevis är tillräckligt.”
Senast den 1 september 2016 ska arbetet, lett av justitierådet Anders Eka, vara klart.
## Kommittén ska utreda flera saker men det är viktigt att inte fallet Lexbase får oss alla att rusa i väg i tron att det saknas lagstiftning för att beivra exempelvis förtal.
Möjligheten för en sajt som Lexbase att få grundlagsskydd genom utgivningsbevis tillkom för elva år sedan, och redan då varnade faktiskt Konstitutions­utskottet för att det ”…i värsta fall skulle kunna komma att omfatta databaser som är rena person­register.”
Yttrandefrihetskommittén, den som Göran ­Lambertz ledde och vars slut­betänkande han som ordförande – unikt nog – reserverade sig emot, utredde också den här frågan.
Men YFK konstaterade då att de databaser som hade fått utgivningsbevis oftast agerade på ”ett seriöst och ansvarskännande sätt”.
Fast allt detta var före lanseringen av Lexbase.
## Masspubliceringarna av dömda, och snart kanske också prickade yrkesgrupper, har väckt våldsamma reaktioner. Under Almedalsveckan var en protestgrupp med sina gula tröjor med texten ”STOPPA LEXBASE” mycket synlig.
Reaktionerna är förståeliga, men justitiekansler Anna Skarhed – som jag debatterade just Lexbase med i Visby förra veckan – gjorde ändå rätt som trots hundratals anmälningar mot honom inte lät åtala Lexbases-utgivaren Jonas Häger.
För att JK ska agera krävs ”påkallat från allmän synpunkt”, och varje fall ska prövas för sig. Det är svårt att se att den som tillgängliggör allmänna och offentliga handlingar till medborgarna ska kvalificera sig för vad som vore ett av JK:s exceptionellt få åtal mot ansvariga utgivare.
Men att JK inte vill gå till domstol mot Lexbase betyder inte att möjligheterna att agera rättsligt är över. Den som har goda skäl för att anse sig utsatt för ett ärekränkningsbrott kan själv stämma Jonas Häger och Lexbase och låta en tryckfrihetsjury avgöra.
Personligen anser jag att det omoraliskt att masspublicera tusentals namn på lagförda på det sätt som Lexbase har gjort.
Men omoral ska inte alltid vara olaglig.
## Vi vill nog heller inte ha smakdomstolar, och det gäller också rättsväsendet självt.
Örebro tingsrätt vägrade, till skillnad från andra rätter, att lämna ut allmänna och offentliga handlingar till Lexbase i elektronisk form.
Det tycker säkert många var bra, men jag ser agerandet av en enskild tingsrätt som ett trots mot de tydliga intentioner till öppenhet som offentlighetsprincipen stadgar.