Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Betala din tv-licens

25 000 personer har meddelat Radiotjänst att de inte har någon tv-apparat, och att de därför inte längre tänker betala någon radio- ooch tv-avgift. Radiotjänst tror att så många som 100 000 kan komma att sluta erlägga ”tv-licensen”, som den ju kallas, som ett direkt resultat av Högsta förvaltningsdomstolens dom från den 13 juni.

Det är Svenska Dagbladet som berättar att Radiotjänst tvingats ta in extrapersonal för att hinna med alla avhopp, samt att 25 000 färre licensbetalare innebär cirka 52 miljoner kronor mindre till public service-bolagen.

Men beskedet om att den som exempelvis har en dator med bara internetuppkoppling, och ingen tv-mottagare, inte längre måste betala 2 076 kronor i tv-licens är ju bara något som gäller nu. Det kan förstås framstå som rimligt att den som inte ens kan bruka de tjänster som SVT, SR och UR erbjuder inte heller ska behöva betala för dessa, men den ordningen har vi ju egentligen inte haft tidigare. Blotta innehavet av en tv-apparat har ju medfört betalningsplikt, oavsett om den haft ström- eller antennsladd, och denna egentligen rätt ologiska ordning har vi alla accepterat eftersom vi ansett det vara viktigt att solidariskt vara med och finansiera public service-bolagen.

Men nu ruckas den ordningen, och därför måste vi också vara beredda att diskutera framtidens finansiering: om inte tv-licens kan utkrävas av den som har möjlighet att, säg, se på SVT Play på sin smart phone, varför ska då sen som har möjlighet att se på SVT på sin tv-apparat men inte gör det betala bara för att den senare tekniken är äldre och mer skrymmande? Så kan vi ju inte ha det. Det måste föras en debatt om hur SVT, SR, UR och kanske fler etablerade medier ska säkra sin utgivning framöver.

När jag i går twittrade om varför man bör betala sin tv-licens fick jag svar på tal av flera M-politiker, som menade att public service minsann inte är värt att betala för. I tweets och mejl framfördes, till och med från riksdagsledamöter, påståendet att SVT och SR står för en journalistik som är vänstervriden. Man kan naturligtvis alltid tolka in olika saker i ett stort utbud, och precis som det kan hävdas att enskilda artiklar eller program som görs av Expressen, Aftonbladet, DN eller Svenska Dagbladet är mer eller mindre bra eller till och med politiskt färgade, så kan man givetvis tycka att det som sänds ut av SVT och SR är si eller så. Det behöver inte ens handla om politik. För varje läsare som tycker att något i kvällspressen är ”skvaller”, finns ju tittare och lyssnare som kan hitta motsvarande trams eller oseriositeter i någon SVT- eller SR-kanal. Och så vidare. Inget konstigt med det, mediebolagen kan helt enkelt inte utvärderas så.

I det korta perspektivet bör förstås alla som nyttjar public service-bolagens innehåll på sina egna plattformar – må det vara datorer eller vad som helst – betala licensavgiften. Det är snarast en moralisk fråga. Låt vara att Högsta förvaltningsdomstolen underkänt Radiotjänsts tolkning av dagens lagstiftning, men den som inser att massmedier som SVT, SR och UR har ett viktig roll att spela i ett demokratiskt samhälle bör också ta konsekvensen av detta och betala för sig. Den enda rimliga tolkningen är ju att det också kommer att bli så framöver, det skulle strida mot någon sorts allmänt rättsmedvetande att bara en del av alla konsumenter är skyldiga att hosta upp dryga två tusen.

I det långa perspektivet måste vi ställa oss frågan om en tv-licens är den bästa modellen för att säkerställa att SVT, SR och UR kan producera bland annat journalistik? Om det nu är samhällsviktigt att det görs lokal journalistik runt om i landet, då kanske samhället inte bara ska ta ansvar för att ett tv-bolag och ett radiobolag har närvaro på olika orter? Då kanske vi, gemensamt, ska ansvara också för att de mediebolag som verkat där långt längre än SVT och SR kan fortsätta ta sitt demokratiska ansvar? Jag vet att detta blir komplicerat, och att public service-bolagen befarar att en sådan ”medieavgift” eller ”medieskatt” skulle ge dem totalt sett mindre anslag, men ett förutsättningslöst samtal bör vi ändå ha. Det finns många andra förslag, senast nämndes bland annat skatteavdrag för den som betalar för redaktionella produkter, och jag kan lista många plus och minus med alla utspel som görs. Men det är bra att det i alla fall förs fram nya tankar.

Och tills vi vet mer:

Betala din tv-licens!