GÖTEBORG. Fyra av tio journalister som svarat på Svenska Journalistförbundets undersökning om kränkningar och hot uppger att de själva har blivit drabbade.
Därför är åklagarens nya linje under dagens rättegång om det som drabbat Expressen så intressant.
Klockan nio i dag inleds huvudförhandlingen i Göteborgs tingsrätt mot högerextremisten Kamil Ryba, 29, som misstänks för två fall av olaga hot alternativt brott mot medborgerlig frihet.
Ryba, som är ledare för organisationen Swedish Defence League (SDL), upprördes i fjol av Expressens granskning av vilka som anonymt sprider främlingsfientlighet på hatsajter.
## Nu är han åtalad för ett högmålsbrott som regleras i Brottsbalken (BrB) 18:5. Jag är målsägande vid de båda påstådda brotten, men det är inte därför som rubriceringen är så intressant.
Kammaråklagare Ulrika Åberg har valt att gå till domstolen med ett brott som lagen beskriver så här:
”5 § Den som övar olaga tvång eller olaga hot med uppsåt att påverka den allmänna åsiktsbildningen eller inkräkta på handlingsfriheten inom politisk organisation eller yrkes- eller näringssammanslutning och därigenom sätter yttrande-, församlings- eller föreningsfriheten i fara, dömes för brott mot medborgerlig frihet till fängelse i högst sex år.”
Med detta menas att Kamil Ryba, enligt åklagaren, inte bara sägs ha hotat mig och kollegorna på Expressens västsvenska edition GT – chefredaktör Frida Boisen och redaktionschefen Björn Lindsten – utan hela vår verksamhet.
Detta ovanliga åtal ska prövas av bland andra två juristdomare, och bakgrunden är förstås att Kamil Ryba i december och januari kom till vår redaktion i Göteborg som ett direkt resultat av den undersökande journalistik som Expressens prisbelönta reportrar, David Baas och Christian Holmén, gjort om hatsajter.
## När Ryba stod i receptionen frågade han efter mig och sa bland annat, enligt vittnen, ”sluta skriv” och att han annars skulle komma tillbaka med ”kniv”. Senare lämnade han oanmält ett paket adresserat till mig och Frida Boisen hos oss, vilket fick polisen att utrymma GT:s och TV4:s redaktioner och som när polisens bombexperter skjutit sönder försändelsen visade sig innehålla just en kniv samt ett exemplar av Koranen.
Om detta var brottsligt ska rätten avgöra, men att Ryba inte uppskattade genomlysningen av främlingsfientlighet var tydligt.
”Kommunistpatrask” och ”Fan va jag ogillar denne människan”, skrev han bland annat på mikrobloggen Twitter om mig. ”Expressen är dynga”, ”Jag kan besöka er igen på måndag”, ”Vi kan träffas på Expressens redaktion”, och fortsatte:
”Är det OK att jag besöker @GTnyheter med kniven nu?”
Det är positivt att polis och åklagare tar allvarligt på detta; 2009 genomförde Säkerhetspolisen (Säpo) en undersökning om just detta och konstaterade att 15 procent drabbats av hot, trakasserier eller fysiskt våld.
Min upplevelse är att Säpo engagerat sig mer i försöken att påverka journalistik, flera höga chefer – och självaste Säpochefen – har deltagit i möten och sådana signaler ska inte underskattas i en verksamhet som fortfarande domineras av lokala, fristående polismyndigheter där kompetensen i dessa frågor kanske är blandad.
## Svenska Journalistförbunder (SJF) genomförde 2013 en egen undersökning. Svarsfrekvensen var inte så stor, men nästan fyra av tio som svarade SJF uppgav att de hade drabbats.
Brott mot medborgerlig frihet är ett åtal som inte väcks så ofta, så det kan inte uteslutas att målet – oavsett utfall – kommer att tas vidare till högre domstolar än tingsrätten.
Min uppfattning är att det är bra att rättsväsendet använder alla tillgängliga lagrum för att säkerställa skyddet för tryck- och yttrandefrihet, innan vi ropar på nya rubriceringar och hårdare straff.
FOTNOT: Denna krönika publicerades i fredagstidningen.