Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Thomas Mattsson - Bloggen om Expressen

En bredsida tillbaka

20131114-005832.jpg
Nu har Svenska Dagbladets debattsida, Brännpunkt, publicerat mitt svar till Madeleine Leijonhufvud och hennes, som branschmedia kallade det, ”bredsida” mot mig. Dock: hennes argumentationslinje fick slagsida när den under torsdagen successivt synades.
Leijonhufvud tog ju än en gång till orda för kungafamiljen, och den lojaliteten till monarkin må man respektera. Var och en väljer själv, utom fdå möjligen de som under Andra världskriget ville läsa Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning för den lyckades staten censurera. Vilket professor emerita i straffrätt häpnadsväckande nog försvarade i sitt SvD-inlägg i går.
Jag står dock upp för Torgny Segerstedt och allas vår tryck- och yttrandefrihet i svaret till Leijonhufvud i dagens SvD.
I en intervju i går i Medievärlden påminner jag också om att Leijonhufvud knappast läst de pressetiska reglerna, givet hur hon formulerade sig, och egentligen räcker väl det som konstaterande.
Flera tunga publicister har för övrigt också kommenterat det absurda i att en drottning, enligt Madeleine Leijonhufvuds tolkning, är att betrakta som ”allmänhet” om hon PO-anmäler fyra svenska tidningar och att hennes mediekritik därför inte får omnämnas:
Orimligt, förstås, att mörka hovets agerande mot media. Men, vill jag erinra, en för det pressetiska systemet mer förtroendeskapande hållning som tillåter att drottningens mediekritik får redovisas , innebär förstås inte att alla PO-anmälningar ska offentliggöras. Den som befarar det har inte följt debatten.
Allmänheten ska också fortsättningsvis få vara anonym om den så vill. Men en drottning är inte allmänhet.