Nyhetsjournalistiken kritiseras ibland för att bara fokusera på en sak i sänder. På det senaste. Idag är det protesterna i Turkiet och inbördeskriget Syrien, i går den ekonomiska krisen i Grekland och Tahir-torget Egypten. Dessförinnan? Den arabiska våren i Tunisien och Libyen. Så där fortsätter nyhetsförmedlingen, hela tiden, och redaktionerna pumpar på: hoten från Nordkorea, studentdemonstrationer i Iran… och var det inte nåt i Mali, med?
Till Haiti har reportrar och fotografer återvänt för att följa upp jordbävningens offer, men hur ofta läser vi längre om uppbyggnadsprocessen i Bosnien-Hercegovina? Om Kosovo? Ni förstår vad jag menar, och mycket handlar förstås om resurser. Journalisternas ambitioner är större än våra möjligheter att vara överallt och att återvända till alla viktiga historier.
Detta gäller också här hemma. Men i veckan har Expressen, och främst Kassem Hamadé, varit i Husby igen. Det här tycker jag är exempel på kvalitetsjournalistik:
Expressens journalister tilldelas regelbundet olika priser och ofta är de förknippade med stora avslöjanden, krönikor eller satsningar på politikbevakning. Men detta, det klassiska reportaget, är också kvalitetsjournalistik. Jag hoppas att alla ni som följde rapporteringen från Husby och de andra Stockholmsförorterna också har läst om Husby den här veckan.