Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Håll Ekot och SvD utanför, JK

Totalförsvarets forskningsinstitut ville veta vem som hjälpte Sveriges Radio att avslöja ”Saudi-affären”. Och Försvarsmakten jagar nu läckan som lämnade ut uppgifter om ”ryska påsken” till Svenska Dagbladet.

Det måste vara bråda tider hos Justitiekanslern (JK) när myndigheterna vill röja mediernas källor, men hemligstämplar och tystnadsplikter till trots så har journalistiken – av allt att döma – stått stark hittills. Några tipsare har inte ertappats, några journalister har inte brottsmisstänkts… och så vidare.

Jag tycker att det är oroväckande att skickliga kollegor som Bo-Göran Bodin och Daniel Öhman Ekot samt Mikael Holmström på Svenskan ska få sina reporterjobb granskade av polisen på uppdrag av JK. För även om det handlar om sekretessbrott, så handlar det också om vilka som eventuell haft kontakter med nyhetsredaktionerna – och sådana utredningar kan hypotetiskt sett blottlägga väl mycket av hur de oberoende medierna arbetar för att bevaka myndigheter. Jag har stor respekt för Bodin, Öhman och Holmström, och hoppas att de får gräva i fred.

Turerna kring ”Saudi-affären” har redan fått en försvarsminister att avgå. En underlydande generaldirektör har dessutom dokumenterats på band med att mer eller mindre ljuga medborgarna rakt upp i ans… förlåt, öronen. Här kan man tala om samhällsviktig journalistik, och den pågår än – mest i Dagens Eko.

”Ryska påsken” handlade om det svenska flygvapnets usla incidentberedskap och hällde bensin på den försvarsdebatt, som ju intensifierades när självaste överbefälhavaren, också det i Svenska Dagbladet, tidigare tillstod att vi nog bara kan försvara oss i en vecka. Och knappt det. Detta, dock, var knappast några nyheter för den ryska underrättelsetjänsten på Gjörwellsgatan i Stockholm, mitt emot Expressens redaktion, men för många politiker och väljare var det en bomb som hette duga att inte en enda JAS kunde lyft. Naturligtvis gjorde Svenskan rätt som berättade detta för oss alla.

Jag försvarar journalistiken här. Ministrar som inte uppträder förtroendefullt och generaldirektörer som glider på sanningen ska nagelfaras i media. Och när ryska bombplan – utan svenskt motstånd i luften – övar anfall mot Sverige ska en tidning som får veta detta slå näven i bordet. Självklarhet.

Som publicist måste man hela tiden göra helhetsbedömningar: Är det rimligt att exempelvis publicera detaljer om vår försvarsförmåga?

Skadar det Sveriges säkerhet om vi är ärliga med eventuella brister? Eller, blir vi alla istället tryggare i den stund som vi vet att försvaret fått fakta?

Jag tycker att Anne Ramberg, generalsekreterare för Advokatsamfundet, sammanfattade SvD-saken väl på Twitter i går: