Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Nya förslaget om medieetiken

Nu har Svenska Journalistförbundet (SJF) presenterat sitt förslag till hur medieetiken ska organiseras i framtiden. SJF är en av huvudmännen till nuvarande Pressens Samarbetsnämnd, som i sin tur är huvudman till Allmänhetens Pressombudsman och Pressens Opinionsnämnd. (De övriga huvudmännen är Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter samt Publicistklubben.)

Ordförande Jonas Nordling skriver bland annat om SJF-förslaget:

”Journalistförbundet föreslår därför att en MO/MON-verksamhet upprättas, med dagens PO/PON som utgångspunkt och mall, men mindre kopplad till någon av pressens organisationer. De delar av Granskningsnämndens uppdrag som handlar om granskning av innehållet i program, överförs till MO/MON, men med bibehållet regelverk, till att börja med.

Även YEN:s granskande verksamhet överförs till MO/MON, vilket gör det möjligt att pröva alla journalister, inte bara Journalistförbundets medlemmar. Pressens samarbetsnämnd fortsätter tills vidare att äga spelreglerna, Journalistförbundet äger yrkesreglerna och staten ansvarar naturligtvis även i framtiden för lag och sändningstillstånd.”

Detta är ett riktigt tungt inspel, som det kommer att bli debatt om. Förslaget säger bland annat att SJF:s regelverk för yrkesetik skulle gälla också icke-medlemmar, men historiskt har arbetsgivarna – alltså redaktionsledningarna – ansett att hur verksamheten bedrivs är en fråga för dem, och inte en extern instans. Om det här med att få med YEN i en ny MO/MON blir till en avgörande fråga för SJF, ja, då kan den komma att låsa hela processen. Vi får se. Dessutom aktualiserar en sån idé hela finanseringsfrågan: om SJF ska få in ett av sina organ i MO/MON kommer nog andra parter anse att SJF måste betala mer än dagens symboliska summa för PO/PON.

I går arrangerade också Timbro ett seminarium med rubriken ”Ny medieombudsman – vad innebär det?”:

Nils Funcke, som på uppdrag av Utgivarna skrev ett förslag till ett nytt medieetiskt system, ett förslag som nu är ute på remiss, inledde med en sammanfattning av sina tankar som jag ju många gånger har refererat och kommenterat i bloggen.

Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet och känd debattör i tryckfrihetslagstiftningsfrågor, deltog i debatten. Timbro refererar:

”– Jag har svårt att se det pressetiska systemet som en konkurrent och inte något vidare komplement till ett rättsligt ansvarssystem, säger han och på direkt fråga från moderatorn Mats Olin om han tycker att det pressetiska systemet är ”låtsasjuridik” svarade han:

– In the end of the day så är det väl juridiken som gäller. Om man över huvud taget ska kunna betrakta det pressetiska systemet som i första hand ett komplement då måste det i varje fall tas på allvar av aktörerna internt och det verkar som om man inte gör det fullt ut längre, sa Mårten Schultz.”

Kerstin Brunnberg, tidigare vd för Sveriges Radio, deltog också och argumenterade för varför det yrkesetiska regelverket inte bör sammanblandas med det medieetiska. Det senare handlar ju om v a d som publicerats, inte hur innehållet tillkommit, och Brunnberg menade om att man blandar samman allt finns risken för att samhällsviktig journalistik inte kommer att utföras. Som exempel på en granskning som gjordes – trots att den var kontroversiell – och som måste få göras, nämnde hon Expressens uppmärksammade vapenreportage från 2010 som nu hamnat i Högsta domstolen.

SJF, som alltså presenterade sitt förslag i går, vill få in yrkesetiken i det medieetiska systemet och representerades i debatten av vice ordförande Ulrica Widsell. Men en lika stor stöttesten var synen på självsanerande system; Mårten Schultz ansåg att medierna inte tar klander på allvar, men det höll varken Nils Funcke eller Helena Giertta, Journalistens chefredaktör, med om.

Jag instämmer med de senare, mitt intryck är att medierna inte tar lättvindigt på medietiken och det konstaterade väl också Ola Sigvardsson, Allmänhetens Pressombudsman, när han konstaterade att de svenska ansvariga utgivarna fortfarande har en mycket ansvarig hållning till etiken och inte, som det ibland hävdas, dras med i någon sorts oansvarig sociala medier-trend.

Vad är då nästa steg? Den 15 juni ska remissvaren till Utgivarna vara inne.