Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Thomas Mattsson - Bloggen om Expressen

Med SD och ND i Almedalen

Jag kom till Visby i dag och började med att gå på Sverigedemokraternas presskonferens med Björn Söder och Jimmie Åkesson. Det var, typ, 60 grader i rum 306 på Strand Hotell och jag lyckades i alla fall öppna fönstret så att det kunde fläkta åtminstone litet in mot Aftonbladets Lena Mellin, Expressens K-G Bergström, TV4:s Anders Pihlblad, DN:s Maria Crofts och alla andra. En mugg vatten som någon – Fyrans Ulf Kristofersson? – ställt på fönsterbänken blåste ner och välte över mina ben. Men de var snart torra och till slut blåste SD-ledaren av tillställningen, och medierna fick intervjua Jimmie Åkesson på gatan istället.

Senare gick jag på Tidningsutgivarnas seminarium om mediemakt, där journalisten Björn Häger berättade om sin nya bok ”Problempartiet”. Jag medverkar i den boken och tycker att den är väl värd att läsa för den som vill veta mer om hur SD bevakas. Men möjligen blev hans sammanfattning av boken lite svåranalyserad för publiken på Almedalens hotell, eftersom Häger i sina exempel blandade budskap från tidningarnas ledarsidor och redaktionernas nyhetsarbete. (Efter att jag twittrat detta klargörande så nyanserade sig Häger på scenen, vilket var bra.)

Kersti Forsberg, chefredaktör för City, Lena Mellin, Aftonbladets politiska kommentator, och Björn Söder, SD:s partisekreterare, debatterade sedan nyhetsförmedlingen. Söder påstod att journalister ”tryckt ner” åsikter och ”lagt locket på”, och anklagade medierna för att ha orsakat det hätska klimatatet i bland annat forum eller mejl.

Varje år diskuteras om Almedalsveckan verkligen bidrar till relevanta samtal? Eller om dessa dagar bara är ett evigt rosévinsminglande för press, politiker och pr-konsulter?

Jag tycker att Almedalen är en intressant mötesplats, men visst får man höra en del mindre salongsfähigt. Som på Donners plats i eftermiddags där Nationaldemokraterna talade om ”västerlandets undergång”, jag lyssnade lite på ND-mannen som gormade om ”somalier i Borlänge” och så vidare. Nu var det inte särskilt många journalister, eller ens potentiella väljare, där och efter ett tag så gick jag med.

Dock: poängen är väl att SD, ND och många andra ändå får chansen att föra fram sina åsikter och det tycker jag är positivt.