Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Thomas Mattsson - Bloggen om Expressen

Wikileaks och debatten i SR och SVT

I går medverkade jag i ”Studio Ett” på temat: ”Har vi tappat intresset för Wikileaks avslöjanden?”. Bakgrunden var förstås mediernas, förhållandevis, svala intresse för Wikileaks senaste publicering – de interna mejlen från tankesmedjan Stratfor.

Tillsammans med Patrik Holmström, Sveriges Radio-korrespondenten i London, och Emanuel Karlsten, internetdebattör och sociala medier-expert, pratade jag också om Wikileaks kartläggning av svenska journalister. Jag konstaterade bland annat:

”Vi har ju haft en rad publiceringar den senaste tiden som har gett en ganska dyster bild av organisationens inre.”

Och:

”Det vi ser nu är en organisation som försöker slå mot sina kritiker. De kan heta Guardian, de kan heta New York Times – och i går kritiserade man också en känd israelisk journalist. Många gånger har man valt att kritisera Sverige – svenska poliser, svenska åklagare, Carl Bildt, Fredrik Reinfeldt, svenska medier i allmänhet och Expressen i synnerhet. Det här är en organisation som när det gäller Assangeaffären ser konspirationer och komplotter och det tycker jag är synd. För det förtar lite av det förtroendekapital – ja, ganska mycket av det – som Wikileaks byggt upp med en serie uppmärksammade och mycket viktiga publiceringar.”

Hör debatten i radio här. Sedan blev det tv:

”Kulturnyheterna” i SVT sände i går kväll ett inslag om Expressens avslöjande, om hur Wikileaks genom att kartlägga journalister försöker samla bevis för den påstådda konspirationen, alltså samarbetet mellan svenska och amerikanska myndigheter och journalister. Nyheten, som Kassem Hamadé och Christian Holmén hade, spred sig i under tisdagen till andra redaktioner och jag fick ge intervjuer till bland annat norska och tyska medier.

Så här sa jag bland annat i SVT:

”Den här typen agerande från Wikileaks sida, gör att förtroendet skadas. Wikileaks har ett viktigt uppdrag. Wikileaks är en kanal för att sprida information, Wikileaks har biudragit till att blottlägga övergrepp mot mänskliga rättigheter i till exempel Irak och A. Men när Wikileaks agerar så här så framstår man som rättshaverister, som att man drivs av en vendetta mot exempelvis Sverige och USA och oberoende journalister. Det tycker jag är olyckligt, för det skadar Wikileaks sak.”

Hela tv-inslaget kan ses här.

I dag skriver flera tidningar om Wikileaks och organisationens grundare, eftersom Julian Assanges icke-auktoriserade självbiografi ”Memoarer är prostitution” (Norstedts) nu ges ut på svenska.

Det är inga positiva ord här heller. ”Naken sitt rättshaveri”, lyder rubriken till DN:s recension av Jens Liljestrand. Ii en nyhetskommentar till de senaste dagarnas turer kring Wikileaks skriver DN:s Lars Linder bland annat: ”Och inte för att man måste tro medierna om allt gott, men Assange får ursäkta: om han tror att Ulrika Knutson och Guardian står på CIA:s lönelista så bekräftar han alla illasinnade rykten om fatal omdömeslöshet.” Också DN:s ledarsida ägnar sig i dag åt Wikileaks, ”Riddare i solkad rustning” är rubriken.

Även Svenska Dagbladets Sam Sundberg recenserar, ”Konspiration som medel mot konspiration”, och i Expressen är det Ulrika Knutson, en av de svenska journalister som Wikileaks kartlagt, som tycker till på Kulturen: ”En unken doft”

Diskussionerna om Wikileaks kommer att fortsätta, och ett grundproblem är ju att organisationen saknat publicistisk erfarenhet. Om Wikileaks hade haft det skulle samarbetet med stora, seriösa medier fungerat bättre och skadeverkningarna av PR-katastrofen med sexbrottsmisstankarna mot Julian Assange hade minskats.

Också WIkileaks anhängare saknar kunskap om förutsättningarna för nyhetsjournalistik, det är därför så många twittrar och bloggar kritiskt om Guardian och New York TImes – och det är därför som Wikileaks sympatisörer tycker att Expressen borde redovisa publiceringsunderlagen för flera granskningar av organisationen. Men så går det inte till. Så får man inte göra. Nyhetsmedier röjer inte sina arbetsmetoder och skyddar sina källor. Arbetsmaterial är inget vi offentliggör och det som publiceras är resultat av käll- och nyhetsvärderingsprocesser. Alan Rusbridger, chefredaktör för Guardian, och Bill Keller, dåvarande chefredaktör för New York Times, har båda vittnat om problemen med att få Wikileaks att förstå såna här saker.