Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Kritik mot journalistik om skönhetsideal och kritik mot transparensen på Ajour

I går skrev Emanuel Karlsten från Ajour-nätverket en kritisk text om GT:s löpsedel. Karlsten, som är krönikör i DN och hjälpt Aftonbladet i olika projekt, dömer ut vår ”oansvariga löpsedel” och nyhetsvärderingen är ”särskilt vidrig” eftersom det är ”ett konstruerat nyhetsvärde”. Och på Facebook slog Karlsten fast: ”Skämmes…” En rad personer, som säkert inte vet mer om den här publiceringen än vad Karlsten förmedlat på Ajour-bloggen eller till och med i sina två (2) meningar på Facebok, instämde i kritiken mot Expressen och, får man förmoda, GT.

Men:

GT är som bekant Expressens västsvenska edition, och GT publicerade på fredagen den bikinibild på landets ledande bloggerska – Isabella Löwengrip – som drog igång en debatt om skönhetshets. På kort tid fick hon över 1 000 artikelkommentarer om denna bild.

Expressen, och GT för den delen, har många gånger uppmärksammat de sjuka ideal som får främst kvinnor att må dåligt, och den här gången kunde vi göra det genom att en framgångsrik person som verkar – nej, lever! – i offentligheten själv berättade om de elaka reaktionerna.

Isabella Löwengrip, som vill att bilderna ska spridas, hon vill nämligen vara en god förebild, ser såvitt jag kan bedöma fullständigt normal och hälsosam ut och mer relevant var kanske att Expressens prisbelönta medicinjournalist, Anna Bäsén, också tyckte precis så i sin krönika i går. Bäsén gick igenom vad som gäller ur ett medicinsk perspektiv, och instämde också i Isabella Löwengrips kritik mot utseendehysterin.

I lördagens Expressen följer vi upp den här, anser jag, mycket viktiga debatten på två sidor och bland annat skriver Isabella Löwengrip själv i dagens tidning:

Man kan förstås tycka vad man vill om journalistik om skönhetshets, men vi vill nog stå upp för den och därför skrev Lars Näslund, chefredaktör på GT, en artikelkommentar på Ajour i går:

När Näslund skickade SMS om att han hade lagt in en kommentar, surfade jag till Ajour för att se den. Men det kunde jag inte – på grund av att nio personer hade klickat att de inte tyckte om hans svar. Därför visades inte repliken från Näslund som alla andra inlägg, utan man fick klicka sig till det. Då fungerar inte det automatiserade rankingsystemet.

Konsekvensen blir ju att om person ”X” skriver något som ”Y”, ”Z” och några få till gärna håller med om, då syns alltså inte med automatik en svarspostning som kanske korrigerar felaktiga uppgifter eller slutsatser från ”X”. Bara för att”X”, ”Y” och ”Z” angett på Ajour-sajten att de inte gillar repliken. Detta är förstås inte bra, och gör ju Ajour till ett osocialt media när det gäller interaktivitiet.

Med ett sådant rankingsystem i artikelkommentarerna blir det ju meningslöst för oss journalister att lägga tid på Ajour för att exempelvis redovisa bakgrunden till ett publiceringsbeslut. Om jag skulle befara att ett korrekt – men förvisso politiskt inkorrekt – klarläggande inte kommer att vara fullt synligt, så skulle jag nog lägga min tid på andra mediekanaler istället. Så det där problemet borde Ajour lösa, här känns det ju som om användarvänlighet och transparens får ge vika för en finurlig teknikfunktion.

Löpsedeln, då? Ja, så här såg den ut: