Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Lite optimism, tack – det är ju kul att vara journalist

Ibland måste man ju bara få säga att man varit reporter i tjugo år och att det, faktiskt, är kul. Ett sådant tillfälle var i fredags när det på Södertörns högskola i Huddinge diskuterades hur ekonomin påverkar journalistiken? De var Ulrica Widsell, vice ordförande i Svenska Journalistförbundet, som påminde om att yrket trots allt är rätt roligt. Ett tag, när oroliga journalistelever undrade om framtiden, kändes det nämligen lite för dystert.

Tillsammans med Jeanette Gustafsdotter, vd för Tidningsutgivarna, Axel Andén, chefredaktör för Medievärlden, och Tommy Larsson, forskare i företagsekonomi på högskolan, deltog Ulrica och jag i ett samtal som bland annat handlade om de omorganisationer och nedbemanningar som nästan alla stora dagstidningar nu har aviserat.

Självklart finns det ett samband mellan resurser och våra möjligheter att bedriva en bra journalistik, men det finns förstås också ett lika tydligt samband mellan annonskonjunktur och upplageutveckling och dessas påverkan på medieföretagens ekonomi.

Jag upprepade, som i andra sammanhang, vikten av att ha lönsamhet för att säkerställa en tidnings framtida utgivning – och för att få resurser till allt det man vill göra. Och det handlar ju om prioriteringar.

Vi talade exempelvis om situationen i Umeå, där Västerbottens-Kuriren (VK) och Väserbottens Folkblad (VF) samarbetar mer än tidigare. Man kan alltid diskutera om en redaktion ska ha insyn i konkurrentens planering, men om en fotograf på Björklövens ishockeyträning, istället för som tidigare två, gör det möjligt att samtidigt också skicka en journalist för att bevaka något i Dorotea, som man annars inte kunnat täcka, så kanske det trots allt är bra att tänka nytt?

Jag vill påstå att många svenska lokaltidningar är sensationellt bra. Hög räckvidd, stark regional förankring med sitt innehåll och ibland som evenemangsarrangörer eller sponsorer av lokal idrott. Lokaltidningsmarknaden har ju strukturerats om de senaste åren och om det tidigare var Stampen som förvärvade titlar har det senaste tiden handlat om Gotas expansion. Jag ser också risker med få ägare och mindre konkurrens på orterna, men det positiva överväger: starka mediehus som kan garantera fortsatt utgivning av lokaltidningarna är viktigt inte minst för demokratin.

I tider som dessa, när flera mediehus tvingas minska antalet anställda, är det naturligt att det blir diskussioner om journalistikens framtid och om arbetsförutsättningarna för oss journalister. Men det får heller inte bli för dystert. Under debatten i fredags fick vi i panelen många frågor från de unga journalisteleverna som fokuserade på ”stress” och riskerna med ”kvaliteten”, det är relevanta saker att förhålla sig till – men man måste också se det större perspektivet.

Ja, det är stressigt på redaktionerna och det lär säkert inte bli mindre stressigt när konjunkturen blir sämre och konkurrensen ökar. Ja, man kan som webbredaktör på DN.se säkert få jobba elva timmar en dag – exemplet nämndes av en av eleverna – för så kan det fungera med skiftgång eller extraarbete på grund av det händer saker. Ja, det finns fortfarande många frågetecken om framtiden för medierna.

Men:

Det är ju skoj att vara journalist!

Och:

Svenskar är världens fjärde mest tidningsläsande folk. Mediesajterna når rekordpublik. Svenska nyhetsredaktioner är i framkant när det gäller webb-tv. Aldrig har så många tagit del av vårt innehåll i olika kanaler, titta bara på de sociala medier som fylls av kommentarer och länkar till de etablerade medierna. De största tidningarna och tv-kanalerna är alla lönsamma och det finns goda möjligheter för oss att utveckla ännu fler nya magasin, tilläggsprodukter, digitala magasin… och så vidare. Vi kan utveckla journalistiken: involvera läsare, göra mer tv, använda tekniken för att bli ännu snabbare… och så vidare.

Vi står inför stora och svåra utmaningar, ja, men vi behöver inte ge upp papperstidningen än. Det finns som sagt cirka 200 länder med färre tidningsläsare i förhållande till antalet invånare än Sverige. Och vi behöver heller inte ge upp tanken på att finansiera våra digitala kanaler med annons- eller konsumentintäkter bara för att det ännu inte finns några bra bevisade fungerande modeller, vi är ju bara i starten av det loppet än så länge.

Så: lite mer optimism, tack.