Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Styrelsens egna ord om Expressens ledning…

I går bloggade jag om ”Chefredaktör, huvudredaktör eller tidningschef”. Det handlade om mediachefernas olika titlar genom åren, men kanske också om Ivar Harrie. Han, som ursprungligen hette Petter Jöns Ivar Jönsson men föddes i Stora Harrie, ledde Expressen mellan 1944-1960.
   Harrie, som tidigare medverkat i Göteborgs Handelstidning och Dagens Nyheter, blev Expressens förste chefredaktör. Eller huvudredaktör. Eller chefredaktör, trots allt…?
   På sidan ju i det allra första numret av Expressen, den 16 november 1944, anges Harrie som ”huvudredaktör”.
   Men nu har jag gått igenom de allra första styrelseprotokollen och anställningskontrakten och bland annat funnit följande:

   ”Aktiebolaget Tebo” var alltså den juridiska person, som det heter, som senare fick ett nytt namn: ”AB Kvällstidningen Expressen”. Och det var på det här styrelsemötet som Tor Bonnier, Albert Bonnier J:r och de andra fattade beslut om tidningens ledning:  
   Här står det alltså, svart på vitt, att Harrie ska bli chefredaktör. Det blev han också – med en årslön om 30 000 kronor.
   Det står också att Carl-Adam Nycop, som i redaktionsrutan i premiärnumret anges som ”redaktionschef”, ska anställas som  – ”andre redaktör”. Lönen för honom blev 24 000 kronor per år.
   Bertil Norgren blev ”ekonomichef”, också han fick 24 000 kronor i årslön, var i realiteten Expressens förste vd. Att han kallades för ekonomichef förklaras av att Expressen vid denna tid organisatoriskt ingick i Dagens Nyheter.
   Nåväl. Jag har också läst Ivar Harries anställningskontrakt och här står det tydligt: ”…chefredaktör för en av bolaget i Stockholm utgiven daglig middagstidning”. Läs själva:

   Direkt slås alltså Expressens uppdrag fast; ”…efter doktor Harries samvete och övertygelse redigeras i liberal, allmän frihets- och reformvänlig anda…”.
   Än idag försöker vi göra Expressen på samma sätt, men annat är annorlunda. Exempelvis specificeras Expressens hela redaktionella årsbudget, den allra första, alltså, på bara tre (3) A4-sidor och då listar man ändå journalist efter journalist och anger deras lön. Det tar ju en del plats, så då förstår ni hur kort beskrivet resten är.
   Allt var nog inte bättre förr, men den som kan sin historia spår nog enklare sin framtid och därför är det intressant att ta del av de gamla protokollen och kontrakten.