Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Nu pratas det äntligen om yttrandefrihetsfrågan

Det var länge rätt tyst, men nu när Yttrandefrihetskommittén (YFK) presenterat sina förslag börjar tryckfrihetsförordningens framtid debatteras på allvar. I gårdagens Expressen skrev krönikören Sakine Madon på Expressens ledarsida: ”Slå vakt om vår yttrandefrihet”.
   Sakine har flera poänger när hon pekar på vilka svåra gränsdragningar som rättsväsendet har att göra, om vad som är tillåtet eller inte att säga eller skriva. Hon har rätt i det.
   Under en debatt med förre justitiekanslern och nuvarande ordföranden för YFK, Göran Lambertz, påstod jag att det inte kändes tilfredsställande att någon jurist skulle avgöra om ett fotografi var en ”nyhetsbild” eller en ”skvallerbild”. Vi diskuterade den så kallade prinsessan Caroline-domen, den som inskränker mediernas möjligheter att rapportera fritt, och Lambertz svarade snabbt att det inte handlar om några sådana bedömningar utan om att döma efter lag. Det hade han förstås rätt i, men lag kan ju tolkas olika av olika jurister och olika instanser. Det är därför som yttrandefriheten bör vara så vid som möjligt, för att gränsdragningarna ska bli så få som möjligt.
   Men enkelt är det inte. Publicisten Kerstin Brunnberg konstaterar i en debattartikel i Medievärlden att
”Lagen kan inte vara teknikoberoende”, och varnar för allt för stora förändringar av den nuvarande – relativt väl fungerande – ordningen.   
  
”Dags att ta strid för den svenska yttrandefriheten skriver på DN Debatt också Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Sydsvenska Dagbladet, Ingemar Folke, advokat, Barbro Hedvall, frilansjournalist, Olof Kleberg, tidigare chefredaktör, Västerbottens-Kuriren, Helle Klein, debattör och präst och ex-Aftonbladet politisk chefredaktör, Anders R Olsson, författare och journalist, och Arne Ruth, publicist.
   Så – nu pratas det om tryck- och yttrandefrihet. Det är bra.