Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Thomas Mattsson rättar – fel om tidningen Journalisten

Jag vill korrigera mig om Journalistens reportage i senaste numret av den tryckta utgåvan. Förra veckan bloggade jag på temat ”För stora bilder och för korta texter?”. Det handlade om Svenska Journalistförbundets organ Journalisten, och en jämförelse som medlemstidningen hade gjort av dagstidningsredigeringen under de senaste decennierna. Enligt Journalisten tar fotografier allt större plats, på bekostnad av artiklar.
   Jag höll med om den analysen, men kritiserade underlaget som jag ansåg egentligen vara för bristfälligt för de svepande slutsatser som gjordes. Bland anat påstods det att tidningarna numera har ”…har svårare att leva upp till ambitionerna om omsorg om innehållet.”
   En kritik som jag framförde, och här bör man alltså komma ihåg att jag ändå höll med om slutsatserna av undersökningen, var att Expressen i Journalistens egen redigering framfölls som ett exempel – trots att Expressen, enligt mig, inte omfattats av mätningen.
   Men så var det inte. Reportern som skrev reportaget påpekar per mejl:
   ”Expressen var inte med i huvudmätningen i Journalisten om text/bild-arealen, nej, men jag gjorde en  separatmätning av BÄGGE kvällstidningarna åren 1970 och 2010.  Detta anges vid de stora siffrorna på sidan fem. Även de stora siffrorna på sidan 6 hänför sig till den mätningen.”
   Rätt ska vara rätt, och jag har helt enkelt missat dessa uppgifter när jag gått igenom Journalistens reportage.
   Också Journalistens chefredaktör, Helena Giertta, uppmärksammar mig på min miss. Hon mejlar:

   ”Du påstår att vi inte undersökt Expressen, vilket vi har. Vi har gjort två undersökningar. Den ena undersöker landsortstidnignar, riksspridd morgontidning och kvällstidning åren 1980, 1990 och 2000. Den andra mäter andelen text, bild och rubrik i Aftonbladet och Expressen 1970, 1980, 1990 och 2000.”
   Rätt ska vara rätt, som sagt, och Helena Giertta fortsätter:
   ”För övrigt delar jag din analys att tidningarna i dag överlag är mycket bättre, snyggare och proffsigare i dag än på 80-talet, när jag började (som redigerare) 1983.
   Ändå är vårt resultat intressant eftersom det så tydligt visar den enorma förändring som skett och som skett utan att vi i förväg varit så klara på vad resultatet skulle bli, eller vad läsarna ville ha.”
  Här är jag helt överens med Journalisten.