Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Därför får inte SD komma till Expressens valstuga

Sverigedemokraterna (SD) genomförde i går en protestaktion mot Expressen i centrala Stockholm. SD, som för övrigt har sin egen valstuga placerad alldeles intill Expressens på Sergels torg, alltså mellan Expressen och Miljöpartiet, delade ut flygblad om orättvisan i att SD inte är inbjudna till Expressens valstuga.
   Det var förstås en rätt förutsägbar reaktion, dramaturgin var ju rätt given när ett missnöjesparti inte fick delta i en stor etablerad dagstidnings valmöten. Nästa steg i den debatten – tro mig, någon kommer hävda detta i offentligheten! – blir att kritisera Expressen för att tidningen sagt sig acceptera annonser från SD, men nu inte vill ge partiet en plats i valstugan.
   Så enkelt är det förstås inte, men det utspelet gör sig – oemotsagt – bra i någns bloggpost eller en etermediedebatt och bara därför kommer någon att göra just den grunda analysen.
   Lite uppmärksamhet fick också SD i går, både finsk och dansk tv gjorde reportage och så här såg det ut i DR i går kväll när SD-ordföranden Jimmie Åkesson kom till tals:

   Expressens biträdande chefredaktör, Per-Anders Broberg, var i valstugan i går och på bilden nedan ser du honom förklara beslutet om att utelämna SD:

   I korthet handlar ju det här om att Expressens valstuga, med över 200 programpunkter på agendan, med alla partiledare som talare, med alla ministrar som talare, vill fungera som ett demokratihus där olika politiker kan komma till tals. Därför har vi också bjudit in en rad kandidater som knappast skriver under Expressens eget valmanifest, det som vi publicerade på dagen 100 dagar före valet. Den som påstår att Expressen vill tysta oliktänkare och inte tillåter andra åsikter än tidningens egna, har alltså uppenbarligen fel.
   Men SD, då?
   SD är ett parti med en historia som går stick i stäv med Expressens historia; Expressen är en tidning som stått upp mot nazism och apartheid, som står för liberalism och humanism, som värnar individen och som i sin publicistiska idé slår fast att vi bekämpar, bland annat, ”främlingsfientlighet” och ”fördomsfullhett”.
   En sådan tidning kan – bör! – förstås skriva om SD. Granska SD. Låta SD komma till tals, och debattera SD:s argument. Det gör också Expressen som fortlöpande rapporterat om SD och som lät Jimmie Åkesson delta i ”Stora Partiledarutfrågningen”.
   Det blir naturligtvis mer SD i Expressens journalistik de närmaste veckorna, partiet kan bli vågmästare i riksdagen och ge oss en helt ny parlamentarisk situation.
   Men, och är skillnaden, när Expressen berättar om SD i tidningen och på sajten är det en publicistik som jag och tillförordnade ansvarige utgivaren Per-Anders Broberg kan ta ansvar för. Här kan vi låta SD, som jag skrev, komma till tals eftersom vi kan underkasta partiet en journalistisk process och därefter publicera.
   Vi kommer i vår journalistik, precis som tidigare, att berätta om partiets politik och de får också fortsättningvis erbjuda oss debattartiklar som kommer att prövas publicistiskt på samma sätt som vi prövar andra utspel eller SD:s eventuella annonser
   Men så går det inte riktigt till på Sergels torg om vi ger Jimmie Åkesson en mikrofon och låter honom ondgöra sig över ”svenskfientligheten”.
   Jimmie Åkesson är ju en partiledare som, enligt Sveriges Radio, var med när partikamraterna sjöng snapsvisa om mordet på Olof Palme och ändå inte protesterade. Jag tycker nog inte det är rimligt att Expressen ska arrangera hans torgmöten. Om SD-valarbetarna skulle få för sig att vilja sjunga nidvisor om mördade statsministrar får de göra det på sin egen scen, det tänker inte Expressen bjuda in till.