Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Först Victoria och Daniel – sedan Dawit Isaaks bror


Snart är det helg. För medarbetarna på Expressen.se väntar förstås Let´s dance, Melodifestivalen, ishockey och den övriga nyhetsbevakningen som sker hela tiden. Dag som natt. Lördag och söndag. Men efter nästan en vecka med bröllopsscoopet och allvarliga driftsstörningar på sajterna, vill jag påminna om
Dawit Isaak.
   På bilden här ovan ser du Esayas Isak träffa journalisterna på Expressen Digitala Medier. Bilden är tagen på tisdagseftermiddagen, mitt under bevakningen av Victoria och Daniel. Den är händelsevis också tagen i konferensrummet ”Kyssen” på Expressen, ”Kyssen” efter den löpsedel från kungabröllopet 1976 som marknadsförde Sveriges mest sålda dagstidning någonsin. 975 000 exemplar blev det den gången.
   Jag hade bjudit upp Esyas Isak från Göteborg, där han bor, till Stockholm för att berätta om sin bror inför mina kollegor. Dawit Isaak sitter fängslad utan rättegång i Eritrea. Han är svensk medborgare, journalist och vi har startat sajten Expressen.se/FreeDawit för att uppmärksamma fler på trebarnspappans öde.
   När nyhetschefen Håkan Wikström hämtat Esyas Isak från Stockholms central kom han på tisdagen till en Expressen-redaktion som slet frenetiskt med bevakningen av Daniel och Victoria. Vårt avslöjande var bara några timmar gammalt. Alla medier (utom en tidning) citerade Expressen. Tv sände direkt från Slottsbacken. Vi förberedde en extraupplaga om den underbara nyheten.
   Och där stod Esayas Isak. Jag hade kallat till ”webbmöte” för alla journalister, men det fick vi skjuta lite på. Tanken slog mig en och två gånger att det här nog inte var den mest lämpade dagen att lämna nyhetsdeskarna för att sitta i ett mötesrum.
   Men ändå: kanske är det just så vi och andra medier har resonerat hela tiden? Ofta har det funnits något viktigare än Dawit Isak, och därför har det blivit pliktrapportering och öppna brev till UD — snarare än en engagerad återkommande journalistik.
   Plötsligt kändes det som rätt dag. Så mitt i stressen mellan konselj och presskonferens bad jag alla gå till ”Kyssen”. Jag berättade att också Expressens journalister ibland utsätts för allvarliga hot och att det finns kollegor på Expressen som har betalat det yttersta priset – de har dött i tjänsten. Plötsligt kändes Dawit Isaak mer närvarande, och Esayas Isaak berättade om sin bror.
   Det ska vi också fortsätta att göra.