Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Quicks resningsansökan leder till prestigekamp


Ljuset kan vara obehagligt avslöjande. Foto: Sven-Erik Alhem


Thomas Quicks resningsansökan rör om i grytan och skapar lätt en prestigekamp. Bemötanden med uttryck som ”trams”, ”gammal skåpmat” och liknande för inte precis saken framåt.


Otroligt viktigt i sammanhanget är att det inte finns någon annan möjlig gärningsman. Förekommande uppgifter känns oroliga i det hänseendet.


http://www.expressen.se/Nyheter/1.1540801/vittnen-sag-yenon-levi-hos-glasogonmannen


När man ser till helheten, dvs alla de mord Quick tidigare erkänt och dömts för men numera nekar till, och således inte bara till det mord som denna resningsansökan avser, inställer sig en naturlig fråga.


Hur stark har prövningen av kringbevisningen varit i de efterföljande målen? Har erkännandet från den tilltalades sida, som tidigare dömts för mord och som på nytt erkänner mord, tillmätts ett för starkt bevisvärde?


Jag vet alltså inte. Men jag känner starkt för ett behov av en villkorslös ny prövning, där all prestige läggs åt sidan till fromma för en slutlig bedömning av om bevisningen är tillräcklig för att det ska kunna fastslås att det är ställt bortom rimligt tvivel att Quick – och därmed ingen annan – är skyldig till i första hand det mord som resningsansökan denna gång gäller.


Och det förutsätter som bekant att resning beviljas. Den prövningen överlåter jag med förtroende åt hovrätten.