Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Frölunda är inne på en farlig väg

FRÖLUNDA: Det är ett jäkla pussel att få till en bra SHL-trupp.

* Budget ska hållas.

* Alla ska få betalt så de är nöjda.

* Laget ska vara bra nog att slåss om SM-guld.

Respekt för svårigheterna, lik förbaskat känner jag så här:

Frölunda är inne på en farlig väg när man lite för lättvindigt släpper ifrån sig spelare från regionen, spelare som är något av klubbens själ.

I fjol var det Christoffer Persson.

I år är det Nicklas Lasu och Patrik Carlsson.

Nicklas Lasu och Patrik Carlsson, båda lämnar Frölunda (montage). Foto: BILDBYRÅN
Nicklas Lasu och Patrik Carlsson, båda lämnar Frölunda (montage). Foto: BILDBYRÅN

För en klubb som sagt sig vilja vara regionens lag, verkligen ta vara på spelare med förflutet i organisationen så … jag blir lite tveksam.

Jag hör att:

* Lasu fick ett tidigt sisådär-bud han hade att säga ja eller nej till.

* Carlsson faktiskt hade accepterat ett bud – som sedan drogs tillbaka av klubben.

I båda fallen är bilden tydlig: Frölunda värderade inte riktigt de här spelarna så högt som jag kan tycka att man borde.

Det är lite som när bröderna Jonas och Joacim Esbjörs drog till Finland en gång i tiden:

Det nya, det fräscha, värvningarna utifrån, detta värderas högt.

De trogna kulturbärarna, dessa tas lite för givna.

Jag tror det kan vara farligt för en stor klubb som Frölunda.

Johan Sundström lämnar, Henrik Tömmernes lämnar, Robin Figren lämnar.

Alla med starka band till Frölunda.

Alla med starka känslor för klubben.

Alla med stark koppling till staden – och inte minst till fansen.

I en del fall är skilsmässor ofrånkomliga, självklart kan inte spelare plats bara tack vare sin historia, men att just i det här läget inte göra starkare försök med Lasu & Carlsson, givet vilka övriga som lämnar – jag förvånas verkligen.

Och när jag hör att kontraktsförslaget till Patrik Carlsson drogs tillbaka, då skakar jag bara på huvudet.

Om inte Frölunda inser det rent sportsliga värdet hos den killen, han som alltid lyfter laget, gör andra bättre, detta utöver den västsvenska profil Kungälvskillen erbjuder … det är svårt att förstå för mig.

”Purre” hade varit en av de första jag knöt upp som sportchef, oavsett vilka övriga jag ville värva, oavsett om jag ville vinna kampen om Casey Wellman för en säsong till.

Stor respekt för pusslet sportchefen Fredrik Sjöström har att lägga, det är lätt för oss i media, för supportrar, att skrika högt om att den och den bör värvas, den och den behållas – jobbet Sjöström och hans kolleger har är långt, långt svårare än så.

Förstår man inte det bör man hålla näbben stängd.

Lik förbaskat är min känsla att Frölunda är inne och kör på en farlig väg, det finns ju dessutom en nutidshistoria som förskräcker.

Klubbhjärtat som Christoffer Persson hade, det som bland annat byttes bort mot dubbelt så dyre kanadensaren Jonathan Sigalet, det slår nu starkt för HV71 där ”Marino” redan är älskad av klubbledning och supportrar .

Hos Lasu och Carlsson fanns en kärlek till Frölunda som en ny spelare inte omedelbart kan matcha.

Det betyder självfallet inte att klubbar aldrig ska värva, tvingas göra sig av med ikoner; sådant är nödvändigt ibland.

Men i det här fallet, sett i ljuset av hur illa det gick när Christoffer Persson skickades iväg, sett i ljuset av Sundströms, Tömmernes och Figrens väntade adjö … tja, jag är förvånad.

Faktiskt riktigt mycket.

Jag undrar vart den här vägen leder.

Man vinner inte SM-guld bara för att spelare är från regionen eller har en historia med klubben och dess fans.

Men man vinner sällan SM-guld utan ett antal sådana.

Frölunda har nu Joel Lundqvist.

Inte så värst mycket mer.

***

Jag frågade Fredrik Sjöström nyss om han inte tycker  Nicklas Lasu och Patrik Carlsson släpps för lättvindigt, och det tyckte han inte.

Föga förvånade.

Sjöström sa med eftertanke:

– Att ha spelare från regionen är jätteviktigt, vi tittar mycket på det, samtidigt … tajmingen, kombinationen … något år är det kanske fler, något åt år färre. Vi vill ha spelare från regionen, men vi vill också ha bra spelare.

** Ni drog tillbaka ert bud till Carlsson?
– Det går många rykten om det, men av respekt vill jag inte gå in på detaljerna.

Enligt Sjöström är det inga hard feelings med Lasu, så är det säkert, och #31 kan nog komma tillbaka om något eller några år, men frågan är ändå given:

** Om ni sockrat budet, Fredrik?
– Jag vill inte gå in på detaljer.

För femtielfte gången: bygga ett bra hockeylag är svårt, satsar du på egna spelare kommer du kritiseras för att du inte värvar stjärnor utifrån, och gör du istället just det så … tja, då kommer kanske sådana här artiklar.

Men jag är förvånad.

Kan inte släppa det.

Sett till att Roger Rönnberg ett tag höll Patrik Carlsson utanför fyra kedjor borde jag nog ha begripit bättre.

Man ser olika på saker och ting.

Tack och lov.

Hur fasen skulle världen ha sett ut annars? Som i en kommunistdiktatur. Och vem vill leva i en sådan …