FRÖLUNDA/SHL: Det tar ett tag att vänja sig, indianhuvudet, det som Frölunda gjorde till sin identitet och sålde souvenirer på, det är plötsligt kraftigt förminskat till förmån för klubbnamnet:
FRÖLUNDA över.
INDIANS under.
Första tanken var: ”Nja …?”
Andra tanken är: ”Mja … kanske ändå …?”
Jag vill se den på, först. Får vänta till fredag innan jag tycker till. Men ni kanske har åsikter om mini-indianen?
En sak är klar: inte bara lördagar längre, nu blir det grönt i alla hemmamatcher i slutspelet. Återstår att se om det blir så många. Jag är lika osäker där som gällande tröjdesignen.
Men att grönt är skönt – inget snack. Snygg tröjfärg.
***
Upplevelsemässigt är det ju få som kan få en hockeymatch att lyfta som den pratglade från Alingsås.
För övrigt kallad ”göteborgare” i Aftonbladet.
Dialekter är inte styrkan hos skribenten i fråga, va?
Skämt åsido, C More toppar ju sitt lag inför slutspelet, bara fyra kommentatorer får plats (Lasse Granqvist, Lena Sundqvist, Johan Edlund, Åke Unger), det är riktigt hög klass rakt igenom på den kvartetten, så det är förstås överdrivet att snacka om ”petad” och ”ratad”.
Alla kan inte komma igenom nålsögat.
Jag hade gärna skrivit fler krönikor i Expressen, men finns det stjärnor som Magnus Nyström, Elisabeth Lindbäck, Sanny Lindström och Johan ”Mr Madhawk” Svensson så …
I min värld kan bara Granqvist matcha Westberg i TV-rutan.
Inte för att de andra inte är bra.
För att dessa två är ännu bättre.
Men det är ju jag. Andra tycker förstås annorlunda. Och att vi fortfarande får det är en förmån att behandla med respekt.
***
Men egentligen inget tapp alls.
Två SHL-matcher i Frölundaborg 16/17.
Inga alls 15/16.
Gör man om den här säsongens ”Borgen”-matcher till 9000-matcher, alltså ungefärligt snitt, så landar man kring 9300 även den här gången.
Ekonomiskt är Frölunda kompenserat av Got Event för de dubbla flyttarna västerut, så budgetmässigt gick det i princip ihop vad gäller publiken.