Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Westberg i centrum, respekt till Ralf

Inte en helg utan att min vän TV-Patrik är i centrum.

Efter den tuffa intervjun av Häckens Simon Gustafson och den kittlande felsägningen av en linjedomares efternamn så var det nu dags för ett gôtt målvrål.

Tacka fasen för att Patrik gick loss, för övrigt.

Ni har väl sett Calle Wedes lördagsfrispark?

Om inte så klickar ni på bilden nedan. Se så, inte sedan … omedelbums! Det är nämligen en fullträff av årets mål-karaktär som Falkenbergsspelaren nu har på sin meritlista.

… och så kan ni ju njuta av en engagerad kommentator också.

Skärmavbild 2015-05-31 kl. 18.21.49

***

Mer i avdelning TV/radio: Ralf Edström får sin avslutning som SR:s expertkommentator på måndagen när IFK Göteborg tar emot Djurgården.

Förra gången (Moldavien–Sverige) satte ju hälsan stopp.

Nu hoppas jag inget händer så att Ralf kan få 90 fina minuter tillsammans med ordkonstnären Christian Olsson, att han kan ”go out in style”, så att säga.

Jag skulle gärna se att IFK Göteborg uppmärksammar sin gamle storspelare (1977–1979).

Ut med honom på innerplan före matchen.

Det är han värd, även om den spelmässiga karriären tog slut för rätt länge sedan.

Han är en av svensk fotbolls allra största, en blåvit profil, och nu tar han avsked från fotbollen, även om familjen Edströms podd (Ralf, Pierre, Joakim) säkert kan locka en del lyssnare.

En blomma borde du fixa, Martin Kurzwelly.

Ralfs storhet i radio – han har verkligen varit uppskattad av lyssnarna – tror jag låg i att han är som folk är mest, säger det han tycker, vare sig det handlar om Zlatan Ibrahimovic, Zinedine Zidane eller Sebastian Eriksson.

Ralf har alltid vågat ha en åsikt, och ett av mina första minnen av radio-Ralf är från sent 80-tal (tror jag) när ärkefilmaren Mats Magnusson föll pladask i ett straffområde, någonstans i Europa i ett VM- eller EM-kval.

Det spelade ingen roll att Magnusson bar en svensk tröja, grymtningen och den tydliga kritiken kom ändå:

”Stå upp!”

För det har du min eviga respekt, Ralf!