Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Snacka med Leman

Största Kim-hysterin sedan knappkampanjen

Frågan är om Kim Källström varit så här mycket i media sedan Aftonbladets berömda knappkampanj (Kim vs Anders Svensson, ni vet).
Nu, inför dagens landslagsuttagning, målades det upp som om en hel nation satt vid datorerna och väntade, som vore det månlandningen all over:
Kim, är han med, eller inte?
Ser man på – han kom med.
Togs ut av förbundskaptenen Erik Hamrén.
Hörde ni utandningen, ända från Pajala till Smygehuk?
Nä, jag ironiserar, förlåt.
Kim-fans ska inte ta illa upp, jag har själv alltid varit en, det vet ni som följt mig genom åren, men man måste vara blind för att inte se att Kim på sistone inte varit fullt så bra som förr.
Dessutom spelar han ytterst lite i sitt klubblag Spartak Moskva.
Man kan därför inte påstå att svenska landslagets väl och ve hänger på om Kim Källström är med i truppen eller inte.
Om det inte är intressant att en veteran och trotjänare tas till nåder igen, utan att han fått mer speltid?
Naturligtvis.
Men är det grejen med landslaget inför matcherna mot Irland och Kazakstan?
Naturligtvis inte.
Långt viktigare är hur försvarsspelet ska sättas (Antonsson/Nilsson centralt, tycker jag), och hur det ska pumpas in något slags defensiv grundtrygghet i laget.
På mitten lär Pontus Wernbloom och Albin Ekdal starta.
Anders Svensson?
Nä, det vet ni väl att han duger bara till när man behöver förändra en matchbild i andra halvlek.
Isaksson; Lustig, Antonsson, Nilsson, Olsson; Larsson, Wernbloom, Ekdal, Kacaniklic; Elmander, Ibrahimovic – där är väl laget mot Irland, om inte skador stör.
Eller vad tror ni?
För övrigt är det rent bedrövligt tråkigt att Loret Sadiku valde Albanien.