Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Jan Fabre Mount Olympus

 

 

Unknown-1

Foto: Wonge Bergmann

Nu får det sägas även av en jurymedlem: Jan Fabres Mount Olympus fick det stora priset vid Belgrade International Theatre Festival, Bitef.

Det stora priset heter, för att vara noga, Grand Prix Mira Trailovic, efter den skådespelerska som drog igång festivalen för 51 år sedan. På Tito-tiden; en egen variant i östblocket med framför allt egen utrikespolitik och arbete i den alliansfria rörelsen. För personer i andra öststater var Bitef ett andningshål – hit fick man resa och här kunde man se Living Theatre från USA och annat otänkbart i mer rätlinjiga sovjetstater.

Mount Olympus är det omtalade verk som tar 24 timmar i besittning, ett mega-lapptäcke av element från den grekiska antikens dramatik som ordnats tematiskt: krigen, lojaliteten mot makten, gudarns diktatur, kärleken och det dyonysiska. Skådespelarna, 28 personer, kommer från olika europeiska länder och talar sina egna språk, men alla har ljus hy. Mycket dans, storslagen visualitet, ömsom helt magiska scener och ömsom lite mer tjatiga med gentagelsen som princip. Alltid lika många kvinnor som män på scenen, görandes ungefär samma saker – till exempel militär drill.

Makalöst och inte så lite kontroversiellt i ett land som Serbien med all denna nakenhet. Men, hela härligheten direktsändes i Serbiens nationella tv, kanal 3 – kulturkanalen, hela dygnet. Bortåt 300 000 personer ska ha tittat. Själv får jag känslan av en teaterepok som sätter punkt. Citaten från Mnouchkine och Robert Wilson är åtskilliga, och dit hör mastodontgreppen likaså. Men jag är glad att ha sett detta unika scenkonstprojekt, ett helt berg.