Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Scenbloggen

Månadsarkiv: september 2013

Johnny Boy

Foto: Petra Hellberg Marianne Lindberg de Geer (manus och regi): Johnny Boy, Stockholms Stadsteater Kanske handlar det ytterst om ensamhet. Den stora stjärnans ensamhet, konstnärens ensamhet. Marianne Lindberg de Geer, bildkonstnär som med tiden skrivit flera pjäser, använder sitt ”Jag tänker på mig själv” både som återkommande tema och röd tråd genom hela sin gärning. Genom att måla, teckna eller skriva in sig själv i en större bild kopplar hon …

Marmelad

Foto: Mats Åsman Claire Parsons: Marmelad, Zebra Dans och på turné. Föreställningens längd:  ca 30 min, ålder: 2-6 år. Vita clownmössor, röda tyllkjolar och illgrönt slime dallrande i händerna. Claire Parsons känsla för distinkt färg och form är slående. Flera verk för barnpublik har hållit sig nära konsthistorien och stil från en viss epok, som Hej Robert om Rauschenberg eller Jag tänker Rolf om konstamlaren och mecenaten Rolf de Maré. …

Hamlet i Uppsala

William Shakespeare: Hamlet, regi: Linus Tunström, Uppsala Stadsteater Pjäsernas pjäs, Teater med stort T: Hamlet. Just därför kanske, som den blivit en favorit för uppdateringar och teatermässiga omprövningar de senaste postmoderna åren. Helgens premiär av Linus Tunströms version har haussats i förväg. Den visar sig vara välgjord bildteater vilket är Tunströms signum, välgjord i meningen att det är bilden som kommer först och att allt omsorgsfullt skrivs in i den. …

Blodsbröder

Foto: Petra Hellberg Willy Russell: Blodsbröder, regi: Alexander Öberg, Stockholms Stadsteater, föreställningens längd: 3 timmar Det är närmare till Liverpool från Göteborg räknat än från Stockholm. Myten om den goda, hjärtevarma arbetarklassen och den iskallt beräknande överklassen har sin relevans överallt, måhända, men den är rotad och underförstådd i Göteborg på ett sätt som känns avlägset i Stockholm. Vilket jag blir påmind om när jag ser Blodbröder på Stockholms Stadsteater. …

Det oupptäckta landet

Jacob Hirdwall: Det oupptäckta landet, regi: författaren, Ensembleverket, Vallentuna teater Det skulle vara roligt att kunna säga: det här ser lovande ut. Tänk, en ny teater med så goda resurser. Vallentuna kommun satsar och Ensembleverket med Jacob Hirdwall som konstnärlig ledare är en helt ny fri teatergrupp som ska hålla till där i den närmaste framtiden. Tråkigt nog kan jag inte säga det.  Premiärkvällen i lördags var en dyster upplevelse. …

Unheimliche Verfalschungen

Foto: Fredrik Wåhlstedt Marie Fahlin – Filippa Arrias: Unheimliche Verfalschungen, WELD Skrämmande förfalskningar är ( förmodligen) det (tänkta) svenska namnet på detta lilla verk. Men förfalskning heter på tyska Fälschung och ordet ”verfalschung” finns inte. Eller är det en lek med orden?  ”Original oder Fälschung oder Kunst” var den tyska postmoderna målaren och fotografen Sigmar Polkes diskussion om den småborgerliga konsten; han gjorde en serie ‘falska’ Rembrandtmålningar. Sigmar Polke gjorde …

Poste Restante

Poste Restante: Civilizaton and its Discontents, MDT på Clarion Hotel, t o m 22 sep, Stockholm Som om det inte vore komplicerat ändå. Men att dessutom vara kritiker är ännu krångligare. Den performance som gruppen Poste Restante gestaltar i ett konferensrum på ett hotell i Stockholm är som tårtan jag smackar ihop i ett grupparbete. Med plasthandskar på. Botten på botten och olika jox däremellan. Plasthandskarna blir som en metafor …

Ny opera på Operan

Kulturministern har meddelat att regeringen i sin höstbudget satsar två miljarder på att bygga om Kungliga Teater, till vardags kallad Operan eller Stockholms-Operan. Det låter flott. Men vad BETYDER det? Man lägger pannan i djupa veck och grubblar. Två miljarder är mycket pengar, men Operan behöver förvisso moderniseras och renoveras. Lena Adelsohn Liljeroth har kanske med ett ganska elegant penndrag sagt att basta, något nytt operahus blir det inte. Det …

En häxas dagbok

Foto: Michael Koitzsch Sten Wallin: En häxas dagbok, Pygméteatern Pygméteatern håller stilen, lite tillbakalutad, lite tistel i barnteaterrabatten. Att teaterns nya pjäs heter En häxas dagbok är som det ska, i Noréntider. Och här fortsätter man att läsa klassisk saga på ett nytt sätt i ett smart projekt omprövning. Förra året återupprättades trollet i De tre bockarna Bruse med ett språng ur sagoboken på biblioteket. Nu är det Hans och …