Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Scenbloggen

Månadsarkiv: december 2012

Elit. Vad var det jag sa?

Den förnyade gymnasieutbildningen i dans vid Kungliga balettskolan kallas numera  elitutbildning. ”Elit” betyder utvald, och jag har ofta och i olika sammanhang protesterat mot att ungdomar under utbildning ska utsättas för något som är mycket svårt att förena med begrepp som alla individers frihet, integritet och okränkbarhet. Barnkonventionen! Nu har Skolinspektionen förelagt Stockholms stad, som är huvudman för den kommunala balettskolan, att åtgärder vidtas som bl a ger eleverna inflytande …

The 7 Fingers, Séquence 8

Les 7 doigts de la main/ Seven Fingers: Séquence 8, gästspel t o m 6 januari på Hangaren Subtopia, Alby, Stockholm En hand med sju fingrar – det vill säga något utöver det vanliga. Nycirkusgruppen från Montréal hör till veteranerna i denna delvis nyorienterade scenkonst, som dock – sorgligt att säga – alltmer återgår till den traditionella cirkusens och varieténs ramverk. När nycirkusen slog igenom på 1980- och 90-talen var …

Tomteläsning! God Jul!

Svenskättade Haddon Sundblom målade Coca-Cola-tomten 1960. Ur Arne Norlins bok: Myten om tomten, en biografi. (Arx förlag)   De allra minsta barnen brukar vråla av skräck när han banar sig väg in i vardagsrummet. Maskens tomma ögonhålor och den grumliga rösten bakom skägget: Finns det några snälla barn här? Säcken som släpar mot golvet, man vågar inte tänka på vad som är i den. De vuxna som fjäskar: har tomten …

Kaspers Fet-tisdag

August Strindberg: Kaspers Fet-tisdag, Bombina Bombast, gästspel Pygméteatern August Strindbergs pjäs om dockteaterdirektören och hans luttrade attityd till de slitna kasperdockorna i sina lådor är, minst sagt, en besynnerlig pjäs. Den uruppfördes 1901, och gjorde fiasko. Mycket sällan har den sedan spelats, men Staffan Westerberg gjorde en uppsättning på 1960-talet, faktiskt. Min övertygelse är att den europeiskt och modernistiskt sinnade Strindberg ville göra något av sitt stora Kasperintresse och var …

Hurra för Cirkus Cirkör!

Ur Cirkus Cirkörs Knitted Piece. Cirkus Cirkörs divertissement på Nobelfesten (i tre delar) var precis lagom magiskt, lagom ursprunglig gycklarkonst, lagom modernism, lagom extraordinärt. Delarna var tagna ur Knitted peace som ingår i ett större projekt Knitting for Peace – helt enligt dynamitkungen Nobels testamente! Premiär för den stora stickningen blir det i Frankrike i vår. Tredje delen, inför dessertens intåg, var utbyggd med cirkustränande pensionärer och barn – Tilde …

Kopplad

Foto: Anna Hult Jeanette Langert (koreografi): Kopplad, 3e våningen, Göteborg Scenografi: Bente Lykke Møller. Musik: Harry Escott Rummet svart, två pelare vita, smala. Den dansande, i vit flickklänning, håller sig i en av pelarna och lutar sig utåt med ryggen mot publiken. Länge. Nästan orörlig. Jeanette Langert har skapat ännu ett verk där den mänskliga kroppen blir en mobil skulptur. Den fixerade men rörliga dansaren har blivit Langerts kännetecken. I …

Crazy Mixmas

GöteborgsOperans Danskompani: Crazy Mixmas, Tending to Fall av Fernando Melo, Utkanten av Jo Strømgren, La la land av Alexander Ekman, Föreställningens längd 2,30, spelas t o m 2 jan Är det Jesus? viskar ett barn i närheten. Crazy Mixmas vänder sig till en vuxen publik, men på dans följer ofta mycket unga dansintresserade  med. Och frågan är berättigad när man ser den tredelade aftonens program inledas med Tending to Fall …

Antithesis, Dansmuseet

Foto: Håkan Larsson Dwight Rhoden: Antithesis, Dansmuseet, t o m 9 december Men hur stora är skillnaderna, egentligen? I Antithesis vill den amerikanske koreografen Dwight Rhoden ställa två dansstilar mot varandra, ett grepp som har prövats förr. Klassisk balett i konfrontation mot samtidsdans, Jan-Erik Wikström mot Charlotta Öfverholm, alltså. Det är bara det att både Wikström och Öfverholm är utsökta dansare och dessutom med vidare blick än så. Jan-Erik Wikström …

Chéri

Lena Endra som Léa. Foto: Sören Vilks Colette/ Léopold Marchand: Chéri, regi Jenny Andreasson, Dramaten Föreställningens längd: 2.40 Ytan är perfekt. Den är så väl polerad, smakfull och noga avvägd att det dröjer lite innan krackeleringen syns. Men det som ser ut som en banal historia i flott miljö briserar för några av den franska traditionens starkaste sidor: ambivalensen, den skeptiska hållningen, lidelsen för individens frihet och den stora respekten …