Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Dansens dag, Noverre och Sverige


Jean-Georges Noverre med sin berömda dansbok i handen. Gratuleras på födesledagen! 

 

Varför är just den 29 april Dansens dag? För att det är en dag att fira dansen och en av de stora förnyarna av dansen som scenisk konstform. Jean-Georges Noverre, fransk dansare, koreograf och teoretiker föddes den 29 april 1727 och gjorde redan i sena tonåren karriär som dansare. Han var verksam både i Paris, vid hovet i Fontainbleau, i Marseille och han var verksam ett par år i London. Under tiden där skrev han boken som renderade honom sin glänsande plats i danshistorien: Lettres sur la danse et les ballets, Brev om dans och balett. Den utkom 1769 i Paris och blev snabbt en trendsättande guide för dansen.

I Lettres sur la danse formuleras en nyare tids syn på dans. Koreografiska verk ska ha en handling, ansåg Noverre, en dramatisk utveckling och ett logiskt förlopp. Det ska berätta en historia, scenografi och kostymer ska vara i samklang med verket. Dansarna ska inte bära mask och peruk utan bara vara sminkade på ett sätt som inte stör dansen. Virtuos uppvisningsdans gillade han inte, utan såg dansaren som en dramatisk aktör som skulle tränas pedagogiskt och dagligen, men med hänsyn till sin anatomi.

Det är mycket sagt att Noverre förespråkar realism, men det är ett tydligt steg i riktning mot en mer verklighetsnära dramatisk dans om så kallat vanligt folk, ofta på landsbygden.
Efter honom följde en stor omstrukturering av balettens repertoar, helt tydligt parallellt med de stora samhällsomdaningarna i Frankrike som ledde fram till franska revolutionen 1789. Just det året skapades La fille mal gardée, Den illa vaktade flickan, som är en liten allvarlig inlaga om rätten att välja kärlekspartner, invirad i bondska lokalfärger och skämtsamhet och en myckenhet mim. Mamman som vaktar sin flicka dansades redan från början av en man, en humoristisk turnering som medger kritik av föräldraskapet. Verket dansas än idag i många operahus; i Stockholm finns det av och till på repertoaren.

Noverre och Sverige
Det finns också särskilda band mellan Noverre och Sverige att notera på Dansens dag. Hans yngre syster Manette Noverre kom till Sverige som barnflicka tio år gammal hos familjen Tessin för att barnen skulle lära sig franska och att dansa. Hon blev som en familjemedlem och anställdes senare hos drottning Lovisa Ulrika, Gustav III:s stränga mamma, som kammarfru. Om det var Manettes förtjänst eller ej att storebrors dansbok Lettres sur la danse beställdes till slottbiblioteket vet man inte, men Lovisa Ulrika såg till att den kom till Sverige så snart det gick efter utgivningen.

Att sedan Gustav III inte riktigt var med på noterna och föredrog den gamla balettstilen med grekiska gudar och pudrade peruker är en annan sak. Han anställde ändå Louis Gallodier, som varit hovdansare i Paris, som balettmästare och den franska balettstilen blev den svenska. Gallodier medförde sex kvinnliga och fem manliga dansare, men ville ha en balettkår med minst elva personer av vardera könet. Det blev galet dyrt! Nu var den kungliga operan en statlig angelägenhet (mamma Lovisa Ulrika och pappa Adolf Fredrik hade betalat hela härligheten med egna pengar) och kritiken lät inte vänta på sig. När operachefen Carl von Fersen 1780 skrev en memorial, ett PM, om behovet av förnyelse vid Kungliga teatern förespråkade han ett mer ekonomiskt synsätt. Här gällde det att satsa på svenska talanger som inte måste lockas till Nordanlandet med fantastiska gager! Svenska elever skulle antas och tränas av de äldre dansarna. En regelrätt elevskola tog form när operan öppnades igen 1809 efter mordet på Gustav III.

På den vägen är det: svångrem och barnutbildning. Inklusive en betoning av disciplin och inordning i en hierarkisk struktur med kvardröjande 1700-talsdrag. Kring sekelskiftet 1800-1900 slog modernismen igenom med Isadora Duncan i spetsen och den nya dansen byggde upp nya reformpedagogiska skolor och kom att stå pedagogiken och barnkulturen nära.

Så när Dansens dag firas, till exempel i Kiruna igår, dansar barn i en flashmob på torget anfört av unga danslärare i en kommun som erbjuder alla barn dans i grundskolan. Tänk om Noverre vetat!

Margareta Sörenson