Foto: Per Hardestam
Nils Holgersson, efter Selma Lagerlöfs roman, regi: Jakob Hultcrantz Hansson, Västanå teater, turné t o m april, speltid: 1 timme, målgrupp: från 6 år
Västanå teater har utvecklat ett alldeles eget språk för scenen. Det vilar helt i famnen på musik och rytmik och dansas fram lika mycket som det gestaltas i skådespel. Det är en stil som varierar en genre, och att kritisera Västanå för att alltid göra samma sak, är som att kritisera Ingmar Bergman för att han alltid gjorde ”en Bergman”.
Särskilt intressant är det att se hur västanå-stilen kan utvecklas och fördjupas också i ett litet format, som den Nils Holgersson som nu turnerar i en djurta (ett cirkelrunt tygtält av mongolisk typ) med tre skådspelare och två musiker, masker, och lättförvandlade kostymer. Publiken sitter runt den lilla spelplatsen där Smirre Räv dansar hotfull halling och Nils, förvandlad till pyssling, dinglar i näbben på örnen Gorgo. Det är till allt annat ett akustiskt äventyr, där man sitter inne i musikens hjärtdunk och vinddrag.
Västanå har gjort Nils Holgersson tidigare, då som en stor och återberättande produktion på tältturné. Här har läsningen av Selma Lagerlöf gjorts på skrådden med fokus på Nils inre resa. De svenska landskapen försvinner under oss, det är Akka man följer och iakttar. Adriana Savin gör en urmoder och matriark, en klanledare och pragmatiker man inte kan ta blicken från. Dans och skådespel är helt intergrerat i en fascinerande rolltolkning av en varelse som hanterar livets villkor och besitter stor respekt för individens okränkbarhet.
Örnen Gorgos sorgliga öde i bur på Skansen får en framskjuten plats och plötsligt hörs Selmas röst alldeles tydlig och samtida i ett försvar för friheten och rätten att vara den man är.
Etiska dilemman lyfts fram, som att avstå från hämnd, som att hålla eller bryta löften – färden på Akkas stadiga rygg är hisnande och på hög höjd. Tätt dras publiken in i denna entimmesfärd mot mognad och insikt och lätt går det på musikens världsvida vingar.
Margareta Sörenson