Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

13dagsafton

Foto: Tommie Lindström

13dagsafton, fritt efter William Shakespeare, regi: Kent Ekberg, Teater Reflex

Amatör betyder älskare; och älskar är vad ensemblen på Teater Reflex  gör med sitt teaterarbete. Kent Ekberg har genom decennier utvecklat en rundhänt expertis på att göra teater för en jätteensemble av entusiastiska människor, så kallat vanligt folk. Fast vi vet ju att det inte finns något så ovanligt som en vanlig människa.

Från Enskedespelet till annan ”mass”-teater, med  asylsökande, arbetslösa och just det, vanliga människor, är dagens Teater Reflex en blandning av svennar och nördar. Kryddade med några yrkesutbildade musik- och scenartister, som mångkunnige Johnny Söderberg som lyfter hela fringe-gänget kring Andreas Blek af Nosen.

Det är verkligen mycket fritt efter Shakespeares Trettondagsafton, vars trassliga intrig inte är enkel att ro i hamn. Ro? Nej, fram med bågarna, här är det 50-tal och motorcyklar, verkstad i blå overaller, mc-gäng och sjungande vokalissor. Den näbbiga Maria är fyrfaldigad till en sjungande kvartett som river av reklamjinglar och hits från tiden hur fint som helst.

Shakespeare bidrar med storyline, resten är asylpolitik, jämställdhet och kärlek för 2000-talet, ett halvsekel efter musiken. Men det är ingen mening med att haka upp sig på kronologi eller psykologi, 13dagsafton är en stor väv av individuella tolkningar, en väv som ibland är för gles, ibland har knutar, ibland är för hårt slagen i vävstolen. Sedd som en trasmatta där man belåtet känner igen mormors klänning och onkels snickarbyxor är det fenomenalt.

Det är inte bra på ett enda sätt, utan på tusenden. Mig får det att börja drömma om att dra in ett arbete som detta på en stor institution – skulle det inte vara något som alla skulle vinna på? Så mycket roligt som svämmar över mot publiken, så mycket upplevt eget liv som gungar fram i oslimmade kroppar och kantig gång. Oroliga ögonkast, ska jag ut till höger eller vänster eller hur var det nu?, skapar spänning. Det lite dröjande i förflyttningen av en stor grupp; det öppnar ett annat fönster i teaterhuset mot något mycket ursprungligt i en konstform lika gammal som mänskligheten.

Den som brukar hålla koll på sin Shakespeare rekommenderas varmt ett besök i Kärrtorp och Teater Reflex för en äventyrlig teaterresa bort från Lagomland.

Margareta Sörenson