Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Henrik Rydström

Gnälligt hela vägen in mot Elfsborg

 

1-1 mot Elfsborg på konstgräset i Borås och vi tycker att resultatet är helt okej, men vi tycker också att vi inte alls hade tillräckligt pigga ben, att vi därför gav Elfsborg onödigt mycket tid, i synnerhet i slutet av första halvlek och i början av andra.


Vi tog emellertid ledningen med 1-0 och i mina ögon var det en solklar straff när Jael gjordes ner. Jag är vanligtvis straffskytt, men sätter ingen prestige i det och frågade Jael redan innan avspark om han eventuellt ville slå en straff och han nickade ivrigt och jag vet ju hur viktigt det är för anfallare – och i synnerhet nya sådana – att få göra mål och när vi nu fick straff frågade jag honom och han sa att han ville, men att jag fick bestämma. Och jag bestämde att Jael fick slå den och han gjorde mig inte besviken.


Jael var annars ett hett samtalsämne på planen och bland Elfsborgsspelarna. Han har tidigare haft en tendens att ha armbågarna väl högt, men jag tycker inte han hade det idag. Ändå skrek Elfsborgsspelarna i varenda duell och domaren började lyssna på dem och blåste och blåste. Mitt standardsvar till Elfsborgsspelarna var att jag aldrig hörde ett ljud från dem när deras rabiata anfallare vid namn James Keene skövlade folk, då var det tydligen inte så viktigt att spela juste och de mumlade bara något ohörbart till svar.


Sedan var det jävligt grinigt mest hela tiden. Florén tyckte at Jael var en köttbulle och Fredrik Berglund klagade högljutt på vårt spel, vi spelade tydligen alltid väldigt tråkig fotboll och jag trodde det där dog ut med Paul Lindholms utträde ur Allsvenskan, men icke.


Där emellan spelade vi lite fotboll och Elfsborg hade mycket boll, men kom sällan till klara lägen. Det gjorde å andra sidan inte vi heller.


I slutet av matchen höll det på att bli handgemäng mellan Ricardo Santos och deras målvakt och efter slutsignalen undrade Fredrik Berglund vad det var med vår brasse och jag sa ”tja, detsamma kan man fråga sig om er anfallare, Keene” och det tyckte Berglund faktiskt var en berättigande replik.


Nu har vi käkat på Scandic i Borås och det blir en kväll i bussen.