Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Henrik Rydström

In da place

Och vi reste och vi reste och det tycktes aldrig ta slut. Buss från Malmö till Kastrup och en bit innan flygplatsen slutade vår fina SM-guldprydda buss att fungera och vi fick lasta ur alla miljoner saker och gå den sista biten till flygplatsen och allt var säkert iscensatt av Nanne – en naturlig följd av hans iver att få oss att bibehålla ödmjukheten – och så den vanliga väntan på flygplatsen i diverse köer och så instuvandet i planet, upp och så tre timmar senare – på Mallorca. Av planet, in med en hamburgare, ny väntan och så in i planet igen, upp och så ner drygt en timme senare – i Murcia.

La Manga och anläggningen var sig lik, även om veteranerna kikade efter nybyggnation och hittade några sådana. Tobbe blev huschef (hm) och Wastå bilansvarig och vi, det vill säga Lasse, undertecknad, Tobinho och Wastå, beordrade fjunisarna Israelsson och Lennartsson att bo i vårt hus, men det var med böjda huvud och molokna minen som de mottog vår order. De hade redan mentalt flyttat in hos David Elm och Stefan Larsson (David hade på ett sofistikerat sätt utnyttjat fjunisarna välvillighet – han orkade inte ta med sitt eget Xbox 360 och sa därför åt Israelsson och Lennartsson att ta med sitt, de skulle ju ändå bo i samma hus, men vi satte stopp för det där och plötsligt hade vårt hus två maskiner och Davids ingen ) och såg framför sig chipsätande och oändliga sessioner med Fifa 09. Nu insåg de att de skulle bli våra bitchar.

Anläggningen var tämligen ödslig, få lag har anlänt än och vi kände oss en smula ensamma. Men maten var densamma, att det finns så mycket pasta och tomatsås i världen är ett mysterium, men det tycktes som om vi var det första laget som åt i restaurangen för året, det fanns ingen antydan till tidigare aktivitet, inga fläckar, inga smulor och det kändes lite som att ta oskulden från någon och det är möjligt att jag gjorde den parallellen eftersom jag läste Neil Strauss The Dirt på planet ner.

Vi hamnade sedan i soffan, med Xboxen inkopplad och så blev det Tiger Woods 09 och Call of Duty hela kvällen.

En bra start.