Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Rickard Hanssons travblogg

Ta seden dit man kommer?

Hej igen.

Mycket om spel och ATG här på slutet.
I dag annat fokus – nämligen medicinering.

I samband med VM-loppet på Yonkers publicerade New York Gaming Commission veterinärjournaler över de hästarna som startade i VM-loppet. En grej som norska Trav og Galopp-nytt plockade upp i sin pappersupplaga häromveckan.
Här kan ni själva se det (under news).

Ett fåtal dagar före loppet fick flera hästar medel mot magsår, vätskedrivande och smärtstillande.

Visst, att ge vätskedrivande efter en lång resa är väl inte så konstigt och Gastrogard (magsår) är inget unikt.
Karenstiderna är dock 96 timmar här i Sverige.

Det man framför allt hajar till över – åtminstone jag som inte är överdrivet kunnig i sammanhanget – är något annat.
Jonesy fick smärtstillande Fenylbutazon, ofta kallat ”Butta”, tre dagar före loppet.
B.B.S.Sugarlight fick det två dagar före loppet, Tano Bork och Explosive de Vie likaså.

Fullt tillåtet där, enligt deras regler. I Sverige är det 14 dagars karenstid på ”Butta”. 
Även om ingen brutit mot några regler så…etik och moral?
Är det verkligen lämpligt att ta seden dit man kommer fullt ut?

***

On Track Piraten var den enda svensktränade hästen som inte fick någonting, varken Gastrogard, smärtstillande eller vätskedrivande. Det är lätt att hitta billiga poänger här. ”Piraten” är en av de tuffaste hästar vi har i landet, och så vidare.

***

Till sist: Det florerar ett rykte om att någon form av, ny, medial travsatsning kan vara på gång. Förmodligen går snacket hand i hand med att Travronden tappat en rad skickliga och omtyckta medarbetare den senaste tiden. Tiden får väl utvisa om det ligger något i ryktet.

***

Allt för nu.