Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Rickard Hanssons travblogg

Framtidsdebatten på Wenngarn

Hej igen.

Framtidsdebatten på Wenngarn är precis avslutad.
Den här gången har jag inte haft möjlighet att sitta med tidtagaruret i högsta hugg och har missat korta sekvenser.

Till att börja med så ger jag klara plus till atmosfären. Vi slapp de där vita överdragsdukarna på småbonden och så vidare. Genuint med stallströ som stolar och en vass produktion tv-mässigt. Vasst. Och precis när jag skrev dessa rader i sluttampen av debatten hängde sig sändningen, fem getingar blev fyra. Starkt det också.

Skärmavbild 2016-08-16 kl. 16.00.05

Bild från streamingen.

***

Med i panelen var Hans Skarplöth, Johan Lindberg, Linn Andersson, Hans Ljungkvist, Tristan Sjöberg och Erik Adielsson.
Samt Per Skoglund, vill jag nog påstå. På pappret moderator, men han deltog betydligt mer än så med diverse egna infallsvinklar och flera intressanta frågeställningar. 

***

Med tanke på att huvudämnet var hästägande (i framtiden) var väl egentligen Skarplöth lite malplacerad. Han redogjorde i alla fall för vissa siffror: Att svenska V75-omsättningen – eller sa han totalen…? – var upp sju procent under lördagarna i år vilket innebär att nettot är bättre trots lägre bruttoomsättning. Håller med Linn Andersson om att tajming med kvartalsrapporten – som kommer i morgon – är lite väl tafatt.

Dessutom berättade ATG:s vd att USA stod för cirkus en miljard i bruttoomsättning under fjolåret(!).

Debattens mest tongivande person var tveklöst Tristan Sjöberg.
Han lade stor vikt vid omreglering av svenska spelmarknaden men jag tror inte att han nämnde ”ökade prispengar” knappt någon gång utan lade i stället fokus vid att modernisera travanläggningarna. Vilket nog alla håller med om.
Liknande ämne har jag vidrört vid ett antal tillfällen, det vill säga att ökade intäkter inte nödvändigtvis behöver innebära högre prispengar. Gärna en del, men finns mycket runt omkring som kan vara minst lika viktigt i ett framtidsperspektiv.

Tristan är en klipsk, berest, person som nog borde få mer utrymme i travmedia.

***

Erik Adielsson och Linn Andersson lyfte upp ett ämne som är intressant: Svårigheten att gå från licenskurs till löpkörning. Travskolorna har blivit populära efter Stjärnkusken och vissa väljer att ta en riktig körlicens – lex Patrik Sjöberg. Men från ruta ett till att få köra lite lopp är en bergsklättring som heter duga. Äger man ingen egen häst – vilket man inte gör i en handvändning – behövs kontakter inom sporten (även det här är applicerbart för publik, om man som ensam person i kompisgänget börjar bli travintresserad, hur kommer man in i matchen…?).

Breddloppen är bra. Men hur många lopp får ”Johan Olsson, 22, nylicensierad amatörkusk” köra tack vare breddloppen?
Kan ST hitta någon form av introduktionslopp? ”Någonting mellan prov- och bredlopp, en division sex” som Adielsson uttryckte det.

Jag måste medge att jag har usel koll i skrivande stund hur många personer som tar licens 2016, finns det en marknad? Kanske, kanske inte.

***

Per Skoglunds kanske bästa fråga – som gjorde Johan Lindberg lite svarslös – löd enligt följande, med reservation för någon missat ord:
”Varför kan vi inte bara ta bort spödrivning helt och hållet?”
Det vill säga: Ha kvar körspöet, men man får inte driva med det.
Ja, varför kan man inte det?

Linn Andersson hade också en poäng i att kuskarna lär sig var gränsen går och att yvighet etc kanske bör bestraffas hårdare.

***

Hästägande i framtiden skulle det ju handla om, ser att jag inte skrivit särskilt mycket om det här.
Kanske för att det inte framkom så mycket nytt?
Skarplöth pratade lite om ett helhetskoncept där ägaren får vara med och köra hästen, besöka gården i större omfattning etc.
Han ville egentligen inte ha åsikter i den här frågan, men kände sig manad att säga något. Det väckte liv i en intressant debattämne – kan travtränare parallellt med egen rörelse bedriva något som kan liknas vid travskola etc.

Att ägare är välkomna till stallet och att en del är med och kör hästar är ganska vanligt.
Däremot finns det något här, något som en företagsam tränare skulle kunna anamma i någon form.

***

Som helhet tyckte jag att det var en ganska positiv debatt.

***

Allt för nu.