Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Rickard Hanssons travblogg

Håll i er – här kommer BARFOTADEBATTEN!

Hej igen.

Här kommer ”mitt bidrag” i den enorma barfotadebatten. En lång blogg med flera olika röster.
En sak visste vi sedan tidigare: om en bana är bra/skonsam/barfotaduglig råder det alltid olika åsikter om. Även innan förbudet. Och vissa banor passar vissa hästar bättre, och så vidare.

Stig H Johansson om banan på Solvalla i går (där rådet valde barfotaförbud), taget från perssonbloggar.se
”Något har hänt i natt, banan är mycket dålig. Det går inte att försvara att hästarna får tävla barfota idag.”

Johan Untersteiner via sin twitter om banan:
Du kan aldrig få en bättre barfota bana än idag, oavsett årstid… Fattar ingenting…”

Veijo Heiskanen via trav365.se:
Det är det mest korkade jag har hört i hela mitt liv.”

Hur kan tre, framgångsrika personer inom travet, tycka så olika?

***

Ur en spelares perspektiv är den här cirkusen förstås usel. Spelarna ska, i allra högsta grad, tas på allvar. Djurskyddet är förstås viktigare dock.
Jag tycker det är bra att frågan lyfts, kring barfotaförbudet, alltså.

Låt säga följande tre alternativ,
a) fritt fram att köra barfota på vintern
b) sådant förbud som råder nu
c) totalförbud mellan två datum

Vad är bäst/sämst?
Om vi ser på alternativ A så är det ju vad vi är vana vid. I ärlighetens namn är det ju dock inte helt problemfritt eftersom att tränarna ändrar balans (och tar sitt tränaransvar & tänker på djuret!) i takt med att banorna skiftar i kvalité.

Om vi ser på alternativ B så är det en spelmässig katastrof. Dessutom är det riktigt uselt för hästskötare, tränare och hovslagare som inte kan veta vilken balans som gäller vid starterna när det anmäls.

Om vi ser på alternativ C så känns det mest attraktivt. Fördelarna är att alla vet förutsättningarna, vid anmälan, vid starttillfälle osv. Nackdelarna är förstås att det, i synnerhet söderöver, kommer att bli skotvång på banor som är fullt möjliga att tävla barfota på.

Sammantaget skulle jag nog rösta för C om jag tvingas välja – i dagens läge. För sporten i dagsläget är det nog bäst, inga diskussioner om tveksam barfotakörning osv. Optimala hade ju givetvis varit alt A – men inte om tre hovar blöder efter V75-tävlingar. Ser man dessutom kommersiellt på den här debatten så tappar ju ATG omsättning vid alternativ B (väldigt svårt att bedöma hur mycket det ska väga in, med tanke på att vi pratar djurskydd och inte spel i första taget). Därför är kanske alternativ C det bästa, trots allt?

***

Vidare tycker jag att ST bör höja böterna avsevärt beträffade blödande hovar, exempelvis. Gör man en sådan felbedömning så ska det kosta, det ska inte vara okej. 5 000 kronor är mycket pengar, men inte tillräckligt.

***

Hade en lång pratstund med ST:s chefsveterinär Göran Åkerström:
Hur kom det sig att det nya riktlinjerna sattes i bruk så omgående, påtryckningar från Jordbruksverket?
Nej, inte efter hovskadorna i lördags. Vi på Svensk Travsport förberedde redan i oktober en rapportfunktion i Travarhälsans dataprogram för att stallbackskontrollanterna skulle kolla hovar direkt efter lopp. Dessutom är det sen länge planerat att Travarhälsans regionskontrollanter ska kolla hovar dagen efter tävling. I höstas framförde dock Jordbruksverket att det inkommit signaler från banveterinärer som ville ha ökad kontroll av hovarna efter lopp.
Han fortsätter:
– Det är otroligt viktigt att vi kontrollerar hästarna efter loppen, där hittar vi underlag för förbättringar.
Åter till frågan, varför gick det så snabbt?
– Det beror som sagt på att vi haft den här typen av diskussion en längre tid och var mentalt förberedda på att värsta scenariot med blödande hovar skulle upptäckas när vi började kontrollera.

Förklara gärna skillnaden mellan att blödande hovar skapar barfotaförbud medan blödande munnar inte skapar förbud eller till exempel spödrivning inte innebär ett förbud av körspö.
– Om jag börjar med körspö så handlar den typen av förseelser mycket om kuskbeteende. Det är inte en särskilt komplex fråga till skillnad från munnar och barfota.
– När det gäller bett och munnar, finns tre komponenter att ta hänsyn till: munnens anatomi, bettet man placerar i den samt hur kusken hanterar bettet genom töm/tyglar. Kunskaper och beteenden som är avgränsade och lätta att förbättra. Vi har till exempel granskat nedtagningar efter galopp där munnen är en central del vid hastiga upptagningar, ändrat bedömningarna och snabbt fått ett positivt resultat bland kuskarna.
– Barfota är mycket svårare. En hov kan förändra egenskaper på ett par timmar beroende på sitt vatteninnehåll. Banunderlag kan också förändras snabbt, således blir förutsättningarna väldigt svårbedömda. Det vi försöker göra är att hitta ett de bästa djurskyddslösningarna och vår ledstjärna är att ha vetenskapligt underlag för vårt djurskyddsarbete. Tidigare var djurskydd mycket en inställning. En vilja att göra det bättre för hästarna men ofta saknade man riktiga underlag för åtgärderna. I många fall har det varit mycket tyckande från såväl banveterinärkommittén och STC (föregångsnamnet till ST, reds. anm.) och mindre vetenskap. Men numera har vetenskapen byggts på och djurvälfärd är idag ett eget forskningsområde. När det gäller barfota hade vi en viss beredskap då vi pratat om det länge, vi har till exempel samarbetat med professor Lars Roepstorff som forskar i ämnet om bra och skonsamma underlag för hästar.

Är den här åtgärden en permanent lösning?
– Vi bestämde redan för ett par veckor sedan att stallbackskontrollanterna kollar hovar efter lopp mellan den 15:e december till den 18:e januari. Fram till lördagens händelse har vi inte haft ett enda fall av skadade hovar men att tre hästar blöder efter en tävlingsdag är väldigt allvarligt. Observera att Svensk Travsport inte har infört ett barfotaförbud. Vi har inför kontroller.
– Vi kör vidare med såväl kontrollen av banan som stallbackskontrollanternas arbete till den 18:e januari om inget annat inträffar som gör att vi måste skärpa åtgärderna ytterligare.

Göran är tydlig med att barfotakörning också kan vara mycket skonsam:
– Som gammal hovslagare vet jag att barfotakörning kan skapa ett ortopediskt naturligt slitage. Barfotahoven är också stötdämpande och skyddar därigenom leder och skelett. Avgörande är samspelet mellan underlag, hovens undersida och hästens biomekanik. Rätt utfört är det skonsamt för hästen. Förser man hoven med beslag får man helt andra förutsättningar.

Vad händer om någon bryter mot ett barfotaförbud?
– Travsporten har egna regler. Exakta straffsatser kan Göran Wahlman. Från samhället kan det exempelvis bli en åtalsanmälan. I värsta fall för djurplågeri som i förlängningen, vid en fällande dom, kan leda till djurförbud. 

Det här har blossat upp rejält just nu, men banveterinärerna har ju haft befogenheter att till exempel stoppa barfotaförkörning tidigare…har inte banveterinärerna varit för tama?
– Det kan man tycka…och dom har inte bara haft befogenheter, dom har skyldigheten! I lagstiftningen framgår tydligt att banveterinären inför varje tävlingstillfälle ska kontrollera tävlingsområdet där banunderlaget i allra högsta grad ingår. Jag själv fördröjde till exempel starten av Tidaholms gatutrav en gång i tiden då underlaget var för tunt strax före mål.
Åkerström fortsätter:
– Om man ser till Åbys bana i lördags så uppfattade ”alla” att det var en bana som var fin nog att köra barfota på. Torsdagen innan så uppfattade flera, till exempel Peter Untersteiner som jag varit i kontakt med, att banan var grov och hård och flera körde tränare valde att köra med skor då, men något förbud fanns inte den tävlingsdagen.

Enligt era nya riktlinjer ska banan kontrolleras innan tävlingarnas start, men herrarna Anders Bergqvist och Björn Sandgren (Åby/Axevalla) har satt ett förbud som gäller tills vidare!
– Du måste skilja på det vi gör och det banveterinärerna gör, vi gör det vi kan utifrån vårt uppdrag och regelverk och försöker att hitta optimala lösningar med hästen i centrum för tränare och arrangörer. Jordbruksverket benämnde vårt beslut i den här frågan som ”en snabb och bra hantering”.
– Det Sandgren och Bergqvist gör är en del av deras myndighetsutövning för Jordbruksverkets räkning. Anders och Björn har rimligen tolkat lagstiftningen och bedömer att de kan sätta ett tillsvidareförbud men det är möjligt att lagstödet kan ifrågasättas. Det är dock Jordbruksverkets roll att bedöma, avslutar Åkerström.

***

Pratade även med Åbys banveterinär Anders Bergqvist:
Vad har du fått för reaktioner på ditt beslut, du har ju spelat en ganska central roll i den här debatten?
– Jag har bara fått positiva reaktioner och kanske någon neutral.

Du har satt ett förbud för barfotakörning tillsvidare, det är ju dock inte så riktlinjerna är utformade från ST:s sida…
– Där håller jag inte alls med ST i deras i resonemang, jag anser att det är inte banan som är den stora boven, det är förmågan att bedöma hovens skick.
Varför har du inte infört det här tidigare då?
– Det är naturligtvis en bra fråga, det här har varit uppe på tapeten i flera år, efter de här tre fallen ansåg jag att vi måste ta rejäla krafttag mot det.
Är det en slump att Björn Sandgren, som du arbetar med, också har infört barfotaförbud (på Axevalla)?
– Vi samarbetar ju och resonerar lika, det är nog inte en slump…
Hur länge har du tänkt att ha ett förbud mot barfotakörning?
– Jag har sagt tills vidare. Det som skulle få mig att ändra uppfattning är en utredning gjord, givetvis utomstående av någon forskare. Det har man dock inte klarat av på 20 år…
Hur ser du på makt och din rätt att bestämma?
– Jag förstår inte riktigt frågan. Det är lagstiftningen som är orsak till att benveterinär har det sista ordet i all form av tävling med djur.

Jag vet ju att du varit pådrivande i en del frågor, till exempel att man ska besiktiga samtliga hästar före tävlingarna.
– Ja, det har jag drivit i många år, jag vill ha enskild besktning av travhästar, precis som man har i ridsporten.

Varför har ni själva varit så förbaskat tafatta tidigare? Det vill säga med startförbud och kanske framför allt att köra ut hästar som inte är i startmässigt skick. Jag vet att du är ”bäst i den grenen” men likväl är kåren alldeles för tafatt, fram till nu då all ska värna om hästarnas hovar. Den uppgiften har ni alltid haft.
– Det är ett systemfel, vi är ungefär 50 banveterinärer och alla har rätt att ha sin egen uppfattning, vilket blir konsekvensen att vissa tycker olika. Sedan är det ju så att vad det gäller halta hästar ofta visar tecken i större utsträckning när de är trötta och får ont i fötterna. Det skulle kunna förhindras mer genom att vi kontrollerar hästarna inför start.

Genom böjprov eller hur då?
– Nej, så långt vill jag inte gå, men att man springer med dem, för hand, utan utrustning.

Tycker du själv att ni banveterinärer är för tama?
– Det är svårt för mig att bedömda andra. Systemet är uppbyggt på att var och en ska ha sin bedömning. Så om vi är för tama för Jordbruksverket bedöma.

Varför fick G.H.Nemo starta i Olympiatravets final i fjol?
– Jag kommer inte ihåg det fallet du refererar till, avslutar Bergqvist.

***

Samt även med Staffan Osterling, generalsekreterare i Travtränarnas Riksförbund:
Hur ser ni på att på att Bergqvist och Sandgren mer eller mindre förklarar tränarna som oförmögna att ta beslut om det går att köra barfota eller inte?

– Ja, det tycker vi inte är bra. Det som hände på Åby har fått enorma konsekvenser.
Han fortsätter:
– Vi hade uppe debatten om barfotakörning i våras och sa att vi ville ha en rejäl undersökning av barfotakörning, för- och nackdelar men någon sådan har inte blivit klar ännu. Nu har vi hamnat i den här situationen som blivit någon form av ”snabbehandling”. Djurskyddet ska alltid sättas i första hand vilket vi förstås håller med om. Men det känns väldigt jobbigt att alla tränarna ska bli bestraffade för att tre tränare gjort felaktiga bedömningar. Dessutom trampar hästar sönder sina hakar vid broddkörning och liknande. Det blir ingen riktig nyans i debatten när den skenar på det här sättet, avslutar Osterling.

***

Intressant kapitel: som det låter på Bergqvist lär inte barfotakörning, på Åby, vara speciellt troligt inom kort. Vad händer framöver? Halmstads bana är ju hela landets gullebarn. ”Alltid perfekt” och så vidare. Blir det inte en form av kamp de banorna sinsemellan? Apropå punkterna A, B, C ovan så blir det här speciellt – om man har ett barfotaförbud mellan två datum. Det vore ju helt otroligt märkligt om det blir ett barfotaförbud på Halmstad inom kort som ”alltid har perfekt bana”.

Det är inte så troligt. Därför lär det anmälas – för att tala klarspårk – utav bara helvete till just Halmstad. Den banan blir mest attraktiv medan Åby verkligen hamnar i skymundan. Dessutom genererar det intäkter till Halmstad. Då blir det en kommersiell fråga för banorna att anordna tävlingar där det går att köra barfota.

Vilka typ av lopp ska Åby köra? I klasser över 100.000 kronor tävlar de allra flesta med någon form av skolös variant, för att inte tala om klasserna uppåt – och över – miljonen.
Åby = debutantbanan 2015? Lopp där de flesta tävlar med skor.
Eller är det så enkelt som travtränarna säger i en del intervjuer ibland: ”han går med skor bak i dag, men det spelar ingen roll”…….?

En sak till: det blir lite konstigt med ett barfotaförbud mellan två datum (typ november-februari) av ytterligare skäl: en hel del serier/V75 och liknande har finaler nov-dec. Ska man få köra barfota i försöken men inte i finalen – för det är ju väldigt sannolikt att banan är ungefär likadan i oktober som november på sina håll.

Många frågor, få svar…vem fasen kan lösa allt det här!?

***

Slutord från mig: jag tycker att Staffan Osterling sammanfattar det ganska bra. Något jag kan tycka är direkt löjeväckande är banveterinärernas handlande över lång tid. Det har blivit en dominoeffekt på slutet och vid flera tävlingsdagar har det säkert varit berättigat med barfotaförbud (det kan inte jag bedöma). Banveterinärerna framstår som hästen bästa vän, det är bra.

Banveterinärer är restriktiva (just Bergqvist inte lika restriktiv) med att sätta startförbud och framför allt i princip totalt osynliga före loppen. Nu passar det att värna om hästarna. Ni banveterinärer borde ha varit betydligt aktivare tidigare. 

Senast i dag såg en häst riktigt dålig ut i provstarten på Bergsåker (precis som vid starter på slutet). Ingen reaktion, förrän efter loppet då hästen visserligen fick ett startförbud. Varför fick den starta? Commander Crowe i Elitloppet? Och så vidare. Ska banveterinärerna brösta upp sig rejält nu och i princip föra någon maktkamp mot travtränarna borde de ha varit lika aktiva för en vecka sedan, för ett år sedan, för tre år sedan.

Jag har mycket svårt att tro att banunderlaget var bättre vintertid exempelvis 2012. Då hade banveterinären, som Åkerström rättade mig alert på, skyldighet att kontrollera banunderlaget noggrant. Eller är det så enkelt att tränarna är slarvigare nu och de tre blödande hovarna på Åby den 20 december inte är en slump? Jag har svårt att tro det, faktiskt.

***

Allt för nu.
Fotnot: Göran Åkerström och Anders Bergqvist har, på egen begäran, fått korrekturläsa sina citat före publicering för att undvika missförstånd och andra problem.