Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Paradiset

Nya jokern Jasmine: ”Jag grät mycket”

Foto: TV3
Foto: TV3

I kväll gör en ny deltagare entré i ”Paradise Hotel”. Ett kraschat förhållande, en depression och en önskan om att komma bort från allt ledde Jasmine Schrewelius, 23, rakt in i tv-rutan.
– Jag grät mycket där inne, säger hon. 

Hon hade aldrig tänkt söka till ”Paradise Hotel”. Men när Jasmine Schrewelius förhållande tog slut orkade hon inte vara kvar i Sverige.
– Jag var i en väldigt konstig situation. Jag trodde att det skulle vara för alltid och så visade det sig att det inte var så. ”Paradise Hotel” blev en flyktväg. Jag kände bara att jag måste härifrån, bort från allt och alla och tänka på mig själv, säger hon.
Förhållandet hade varit i fyra år och Jasmine var inte beredd på avslutet. De följande veckorna kantades av tårar.
– Jag blev jättedeprimerad och tappade all tro på kärleken efter det. Det var en anledning till att jag kände att jag kunde vara med i programmet, för att jag inte kunde få känslor för någon. Jag ville bara gå in och spela, säger hon.

Knappt en månad efter att förhållandet tog slut satt Jasmine Schrewelius nämligen på ett plan till Mexiko. Hon hade skickat in sin ansökan alldeles för sent, men snappats upp av produktionen ändå.
– Jag tänkte aldrig att jag skulle komma med, att jag var för tråkig. Men de ringde mig redan dagen efter jag skickat in.
Men någon romans inne på hotellet ville hon inte veta av.
– Jag var inte intresserad av att vara med olika killar. Jag behövde egentid. Det var en egoboost bara att få spela in min presentationsvideo som bara handlade om mig. Jag behövde höja mig själv, säger hon.

Hjälpte ”Paradise Hotel” dig att komma tillbaka?
– Jag vet inte… Men jag slapp ju vara ensam. I efterhand kanske jag skulle ha gett mig själv mer tid att sörja. Jag var väldigt ledsen och blev ganska känslig där inne. Jag sitter och gråter mycket. Men jag är ingen robot, något hemskt hade hänt i mitt liv och jag har känslor. Jag är inte en person som kan tänka ”han dumpade mig, då ska jag gå till nästa kille”. Det är inte jag.

I programmet går hon in som en ”siren”, ett mytiskt väsen som lockade sjömän ner i vattnet, dränkte dem och åt upp dem. En manslukerska. En roll hon inte alls kände sig bekväm i just då.
– Jag sa att de hade fel person. Jag är ingen maneater. Jag kanske ser bra ut och kan få killar, men jag skulle aldrig sno en kille från en tjej i vanliga livet. Jag fick spela, säger hon.