Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Ungas medievanor vänder upp och ned på förutfattade meningar

Expressens Magda Gad i Jemen, Niklas Svensson intervjuar ex-ministern Aida Hadzialic (S) och Kassem Hamadé på plats i Syrien.

Tonåringarna ritar just nu om mediekartan.
Nio av tio läser i mobilen, sju av tio får nyheterna delade via sociala medier och nästan en tredjedel ser varje dag publiceringar som inte är trovärdiga – men nästa generation nyhetskonsumenter skaffar sig mer koll på läget genom att gå direkt till professionella nyhetskällor.
Ett nytt forskningsprojektet med 2 644 deltagande gymnasieelever vänder upp och ned på förutfattade meningar om hur unga konsumerar nyheter genom att åskådliggöra hur tonåringarna aktivt undviker filterbubblor (där sociala medier-jättarna anpassat informationen till vad de räknat ut om våra intressen och värderingar).
”Trovärdiga nyheter om politik/ekonomi/samhällsinformation kom oftast från Sveriges Radio/SVT, Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen”, skriver forskarna på bland annat Uppsala universitet.
Den nya mediekartan bland ungdomar visar att de traditionella medieaktörerna – från kvällstidningar till public service – är samlade mycket närmare varandra i trovärdighet än vad vi brukar vara i mätningar bland hela den vuxna befolkningen. Däremot får nya sajter betydligt lägre betyg.
”Icke trovärdiga nyheter om politik/ekonomi/samhällsinformation var till exempel nyheter om immigration från sajter som Infowars, Nya Tider och Flashback. Här fanns även rapporter och krönikor från nyhetssajten Nyheter24 och lajkat.se”, skriver forskarna.
Sociala medier och kvällstidningar är de nyhetsaktörer som är klart störst bland gymnasieelever, det är ett stort hopp ned till morgontidningar.
För Expressens nyhetsredaktion är det oerhört inspirerande att våra 400 publiceringar per dag, och många timmars live-tv, når ut till så stor del av Sverige, jämfört med förr när bilden av tidningen hos vissa stannade vid löpsedlarna där det mest kommersiella ämnet ska locka till så många köp som möjligt. Underhållande innehåll är fortfarande en viktig del av den klassiska tabloidkänslan, men att kvällstidningarna levererar ”trovärdiga nyheter om politik/ekonomi/samhällsinformation” är numera en stor förväntan bland ungdomar, och säkert bland ännu fler i alla åldrar än förr.
I veckan bestämde sig STEFAN LÖFVEN (S) och ULF KRISTERSSON (M) för att den första statsministerduellen ska ske i Expressen TV med vår reporter NIKLAS SVENSSON som debattledare den 7 maj. Samtidigt var Expressens KASSEM HAMADÉ ende svenske journalist inne i Syrien när USA angrep.
Forskningsrapporten ”Nyhetsvärderaren” visar att så kallade rewrites med diverse andra nyhetsförmedlare som källor ofta kan bedömas som mindre trovärdiga. Att verkligen vara på plats ses däremot som ett bevis på en trovärdig rapportering. Nyligen gick ANNE LAGERCRANTZ, chef för nyhetsdivisionen på Sveriges Television, ut och lovade att minska antalet publiceringar ”där SVT enbart återger andras nyhetsmaterial. Vi ska inte avstå från att rapportera om nyheter andra redaktioner tagit fram, däremot ska vi antingen göra det kortfattat och sakligt, eller fördjupa bilden och skaffa egna källor. Vi behöver ännu mer fundera på de mekanismer som styr nyhetsrapporteringen. Vi måste anstränga oss i alla lägen att ge hela bilden”.
Just nu rapporterar MAGDA GAD inifrån världens största humanitära katastrof i Jemen, hon vann Stora journalistpriset senast och har på sin Expressenverifierade Facebooksida fler än 100 000 följare. Genom att rapportera för en kvällstidning med stor sociala medier-närvaro är hon naturligtvis en stark representant för den nya mediekartan – men framför allt är Magda Gad trovärdig för att hon står med fötterna på marken där nutidshistoria skrivs, själv kan syna regimers propaganda och lyssna till människorna på alla sidor konflikterna. Åtminstone gymnasieeleverna är smarta nog att söka sig till information som inte bara bekräftar redan bestämda åsikter.