Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
NYHETSBLOGGEN

Systemfelen missas i jakten på en rak story om den onde och de goda

Rolf Sandberg
Rolf Sandberg.

Uppmärksammad journalistik har ånyo fått avgörande betydelse i flera stora rättsfall:
# Förundersökningen i fallet Kevin har återupptagits.
# Kaj Linna har släppts på fri fot.
En av Sveriges mäktigaste jurister, Svea hovrätts president Fredrik Wersäll, konstaterade nyligen i Ekots lördagsintervju:
”Det är utomordentligt bra att vi har en fri och oberoende press som kan granska de här fallen…. som är intresserad av att titta på myndigheternas agerande i olika avseenden och uppmärksamma när det går tokigt”.
Men i euforin över scoopen är det viktigt att medierna behåller perspektiven. Expressens linje i samhällsjournalistiken är att reportrarna inte ska åka ut för att bejaka den för tillfället mest populära sidan, utan tvärtom utmana läsarens förutbestämda åsikt. Därför har vi också efter SVT-dokumentären, vid sidan av den självklara kritiken mot förhörsmetoderna, publicerat en stor intervju med Rolf Sandberg som får ge sin syn på hur SVT klippt dokumentären och motsäger de uppgifter SVT och DN fört fram om det nyckelvittne som skulle gett pojkarna alibi. Våra prisbelönta reportrar Federico Moreno och Daniel Olsson har också genom en granskning av förundersökningsmaterialet publicerat flera delar som inte tagits med i SVT-dokumentären:
# Att pappan till de utpekade barnen i tidiga förhör sagt att han hört ena sonen berätta om att Kevin låg i sjön.
# ”Att föräldrarna själva kom gång på gång till polisen med nya uppgifter. De tar aktivt fram papper och penna när de nattar barnen för att de ska teckna: Var de befann sig. Var mördaren stod. Var Kevin låg”.
– Det är farligt att demonisera en enstaka person, inte minst när många varit inblandade i utredningen. Jakten på en rak story om den onde och den gode kan få oss att missa systemfelen. Om vi går på känsla och fokuserar på en persons skuld är risken att vi gör samma fel som myndigheter gjort i de här fallen, konstaterar Expressens reporter Federico Moreno och fortsätter:
– Journalister får inte bli domare som använder tittare och läsare som jury. Vi ska ge även de som gjort fel möjligheten att ge sin bästa version, och de som ses som offer måste bli behandlade som vuxna människor.
Reporterkollegan Daniel Olsson vill också ge fler perspektiv än ”den enkla lösningen är att det är en karismatisk ledare som duperat alla”.
– Betydligt svårare och mer allvarligt är att visa hur flera myndigheter agerade åt samma enkelspåriga håll. Att det inte bara rör sig om en enskild polisman, inte ens bara polisen som myndighet som har ett ansvar. Vad gjorde åklagaren som formellt ledde förundersökning, vad gjorde socialtjänsten som var de tillsammans med föräldrarna kunde driva fram en rättslig prövning, en så kallad bevistalan?
Daniel Olsson konstaterar:
– Jag är rädd att stora delar av media begår delvis samma fel nu, som man anklagar de som en gång bevakade fallet 1998: att gå åt samma håll och inte ifrågasätta huvudlinjen.
För medierna var det ett välförtjänt erkännande, i en tid av populistiskt medieförakt, att Svea hovrätts president Fredrik Wersäll i Ekots lördagsintervju talade om ”en välgärning att vi har en press som är intresserad av att titta på myndigheternas agerande i olika avseenden och uppmärksamma när det går tokigt”.
Men det är lika viktigt att reporterjobben inte förblindas av en troféjakt nu när Fallet Kevin och Kaj Linna, genom nya uppgifter i ”Spår” (Acast), följer Aftonbladets lysande granskning som friade Samir Sabri och Hannes Råstams prisade avslöjanden som rev upp domarna mot Sture Bergwall.
Det finns många som anser sig sig vara oskyldiga i landets fängelser, men likväl som att granska gamla domar och utredningar har journalistiken i uppdrag att kritiskt förhålla sig till vittnen som ändrar sig långt i efterhand.

FMDO
Daniel Olsson och Federico Moreno.