Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Säkraste sättet att undvika misstag är att inte rapportera

Kbo-terror
Expressen programledare Karin Bülow Orrje höll i Expressens livesändning efter terrordåden med flera utsända längs Drottninggatan, intervjuer med experter, polisens presskonferens och bilder från tillslag runt om i Stockholm.

Expressen var den första tidningen som publicerade bild på Rakhmat Akilov på flykt. När polisen höll presskonferens och visade upp bild på mannen de sökte, tillades att den redan synts i media.
Vårt uppdrag som nyhetsförmedlare är just det, att informera er läsare och tittare så tydligt som möjligt.
Expressen var också den första tidningen som publicerade namnet på honom när han gripits och anhållits. Senare följde andra medier efter. Jag kan tycka att vi kunde ha förmedlat identiteten på misstänkte terroristen ännu tidigare, när misstankarna stärkts, särskilt som han erkänt brottet och andra blev oskyldigt utpekade på sociala medier.
Vår hänsyn är betydligt större till offren för attentatet och dess anhöriga än för terroristen.
I myterna kring journalister, särskilt de på kvällstidning, finns en bild av reportrar som kastar sig över drabbade i chock. Rimligen finns det en historisk grund till det, men väldigt lite var bättre förr och alla våra medarbetare har med sig i Expressens kvalitetspolicy en alldeles särskild hänsyn till de drabbade.
# När vi berättade att Lena, 68, dött i terrorattentatet på Drottninggatan var det efter att vår tf nyhetschef Sanna Wikström några dagar efter dådet talat med de efterlevande som ville ge hennes livsöde ett namn och en bild istället för att hon skulle var ett anonymt offer.
# När vi berättade att det var Ebba, 11, som dog på väg hem från skolan var det efter att föräldrarna i veckan sagt till vår reporter Åsa Asplid att de vill visa bilden av sin älskade dotter och samtidigt tacka allmänheten för allt stöd.
Även Expressen gör misstag i en nyhetsrapportering. De första dagarna sände vi tv dygnet runt och publicerade hundratals artiklar på vår sajt och i din app i mobiltelefonen. Ingen information går rakt ut, men bevakning i realtid – där vi vill ge dig så mycket information som möjligt under extraordinära omständigheter – medför även att detaljer tidigt i en utredning kan visa sig felaktiga senare, även om de först bedömts som trovärdiga för publicering. Som att polisen initialt trodde att det varit skottlossning, vilket inte stämde – däck som exploderade? – och rättades till i god tid innan papperstidningen skulle tryckas många timmar senare. Eller att beväpnade gärningsmän synts vid lastbilen – en missuppfattning i kaoset när civilklädda polismän dragit vapen? – och som heller inte kom i tryck.
Papperstidningen görs på ungefär samma sätt som när Expressen kom ut första gången 1944. Men i realtidsrapporteringen digitalt, som numera når flera miljoner svenskar i veckan enbart genom Expressen, finns nya lärdomar att dra. Det kan inte längre dröja timmar som vid mordet på Olof Palme 1986 när Sveriges Radio inte förrän 01.10, i Ekots extrasändning. meddelade nyheten som svenska folket aldrig ska glömma, nästan två timmar efter att statsministern sköts 23.21. Nu var Aftonbladet först med att förmedla nyheten om lastbilen bara minuter efter dådet. Men även enstaka misstag i en enorm realtidsrapportering, som rättas kort därefter, riskerar att sudda ut gränser mellan ryktesspridning på sociala medier och den seriösa nyhetsförmedlingen hos etablerade tidningar som följer pressetiska regler.
Fler än någonsin tar del av rapporteringen i Expressen, vi är Sveriges mest sålda kvällstidning, ökar våra marknadsandelar kraftigt digitalt och vinner priser även internationellt för vår granskande och närvarande journalistik i text, bilder och tv – det säkraste sättet att inte göra misstag är att inte rapportera alls, men vår redaktion jobbar oerhört hårt för att motsvara förtroendet när ni kommer till oss för att få reda på vad som har hänt så fort som möjligt.