Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
NYHETSBLOGGEN

Från ynglingen som levde rövare i Delsbo till ”Brottscentralen”

Brottscentralen
Programledarna Thabo Motsieloa, Lisah Silfwer och Lennart Ekdal.

Alla från Jimmie Åkesson till Donald Trump utnyttjar just nu mord och sexualbrott i Sverige för politisk vinning, med hjälp från hatsajter som piskar upp stämningen med myter om brottsstatistik och lögner om att medierna medvetet tystar ned information om gärningsmän.
En ny undersökning av Sifo, som Ekot beställt, visar att våld och kriminalitet är det som oroar svenskarna mest – och i den efterföljande debatten har antytts att medierna tvärtom skrämmer upp folk genom att uppmärksamma våldsdåden.
Oberoende av politiska intressen har kriminaljournalistiken varit en stor del av Expressen sedan första numret 16 november 1944, då berättade vi om hur polisen tvingats skjuta efter en yngling som levt rövare i Delsbo, Hälsingland, med kortspel, sprit, stölder och billån och ”gömt sig på en höskulle i flera dagar innan han greps och häktades inför sittande rätt”. Drygt 72 år senare hade vi i veckan premiär för ”Brottscentralen”, vårt nya tv-program som flyttat över från Aftonbladet, som sänds även på Facebook och har stor hjälp av tittarna som kommenterar innehållet och tipsar polisen.
I alla våra kanaler jobbar Expressen efter de etiska reglerna för press, radio och tv där bland annat den personliga integriteten skyddas genom paragraf sju: ”Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning”. Men nyhetsjournalistik är att också att vara så konkret som möjligt och när Expressen i veckan avslöjade att det var en ledare inom det kriminella nätverket Lejonen som skjutits till döds, så redovisade vi också kort senare namn och bild på Merhawi Aregai som en del av vår beskrivning av våldsvågen.
Varje utgivarbeslut är unikt. Vår tidigare chefredaktör Bo Strömstedt hade en tydlig hållning vad gäller grova narkotikabrott. Vår nuvarande chefredaktör Thomas Mattsson redovisar namn och bild på krigsförbrytare och terrorister, därför har vi återkommande sammanställningar över svenska IS-medlemmar.
Den tydligaste förändringen de senaste årtiondena är att svenska medier blivit mer restriktiva vad gäller att ha namn och bild på olycksoffer. Så sent som på 1990-talet berättade lokaltidningar vilka som avlidit i trafikolyckor med pass- eller körkortsbild. På Expressen i dag jobbar våra reportrar efter en kvalitetspolicy där det tydligt framgår att anhöriga ska godkänna publicering av namn och bild för sina nära och kära.
Undantagen är samhällsbärare eller om offret är av sådant allmänintresse som i fallet med den exceptionella kriminalitet som ledaren inom Lejonen var en del av. Andelen dödsskjutningar och mord knutna till kriminellt relaterade konflikter ökar, visar nya siffror från Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Granskningen av kriminaliteten kommer därför att fortsätta vara framträdande i Expressen. De konkreta siffror som finns angående invandrare och brottslighet har varit föremål för en genomlysning efter Peter Springare-debatten och Tino Sanandajis uppmärksammade bok ”Massutmaning”. I veckan nominerades också Expressens artikelserie ”Utanförskapet inifrån” till Guldspaden, det finaste priset för grävande journalistik efter vår granskning av de 53 områden som polisen beskriver som ”utsatta”. Vi kommer att fortsätta berätta som så mycket vi kan, det är vårt uppdrag, för att informera er läsare inom ramen för de pressetiska reglerna.