Anders Nilsson

Dennerby var på väg bort 2009

Thomas Dennerbys tid som förbundskapten för damlandslaget närmar sig sitt slut. Hans kontrakt går ut sista december, men redan nu vill flera landslagsspelare se en förändring. Ett förbundskaptensbyte som faktiskt kunde blivit verklighet redan 2009.

Efter damlandslagets misslyckande i EM i Finland 2009 var kritiken mot Thomas Dennerby massiv och spelarnas förtroende för förbundskaptenen rekordlågt. Det fick landslagets spelarråd att agera. I ett mejl till Svenska Fotbollsförbundets dåvarande vice ordförande Susanne Erlandsson påtalade spelarrådet sitt missnöje med Dennerby och efterfrågade en ny förbundskapten.

– Ingen ville ha kvar Thomas som förbundskapten efter EM, har en spelare som var med i turneringen och som vill vara anonym berättat.

Det första mejlet blev obesvarat, men spelarrådet stod på sig och kontaktade Erlandsson på nytt. Efter flera veckors väntan kom till slut ett svar från vice ordförande Erlandsson som menade att förbundet hade för mycket att göra med tillsättandet av ny förbundskapten till herrlandslaget inte därför inte kunde ta tag i damlandslagets begäran.

Thomas Dennerby själv hade personliga samtal med samtliga spelare som var med i EM i Finland för att utröna hur de såg på turneringen, hans ledarskap och framtiden. I samtal på tu man hand klev ingen av landslagsspelarna fram och riktade den kritik som fanns i gruppen och som pyrde rejält under ytan – och Dennerby blev kvar på sin post.

Allt var till synes frid och fröjd, men när det svenska landslaget inledde VM-slutspelet i Tyskland förra sommaren flöt kritiken mot förbundskaptenen upp till ytan igen. Flera landslagsspelare riktade öppet kritik mot damlandslagets spelsätt, Dennerbys laguttagningar och taktik.

Förbundskaptenen själv höll sig lugn och valde att inte gå i polemik, åtminstone i inte i media.

Men missnöjet mot förbundskaptenen fanns där och landslagsspelarna valde en ny taktik jämfört med den man provade på efter EM-turneringen i Finland. Istället för att ta kontakt med Svenska Fotbollförbundet hade spelargruppen egna möten efter och i samband med VM-matcherna – utan förbundskaptenernas medverkan.

På mötena diskuterades vad som gjorts bra och vad som kunnat göras bättre i den senaste matchen, men också hur laget skulle agera i kommande VM-match. Kort och gott valde landslagsspelarna att gör en form av myteri mot sina ledare.

Sverige knep VM-brons och Thomas Dennerby hyllades både här och var för sitt sätt att leda landslaget, trots att det inte fullt ut var hans och assisterande förbundskapten Ann-Helen Grahms taktik som tog laget till medalj.

Personligen så tror jag att Dennerby hade fått lämnat sin post om Sverige misslyckats i VM på samma sätt som man gjorde på EM två år tidigare. Nu slutade äventyret i Tyskland riktigt bra och Thomas Dennerby blev kvar också över OS i år.

Precis som i EM i Finland och under VM i Tyskland har det funnits ett missnöje mot förbundskaptenen under OS-turneringen, men jag tror att spelarna den här gången valt att ligga lågt på ett helt annat sätt. Kanske beror det lugnare klimatet på att de vet att Dennerbys tid i damlandslaget är räknad.

För räknade är nog Dennerbys dagar som svensk förbundskapten. Efter sju år känns det, som Caroline Seger säger i SportExpressen: Vi spelare känner att det är dags för något nytt nu.

Jag har många gånger varit väldigt kritiskt till Thomas Dennerbys sätt att coacha, hans taktik och framför allt laguttagningar, men jag ska också tillstå att han har gjort en hel del vettigt under sin tid som förbundskapten.

Men sju år är en lång tid och Dennerbys bäst före-datum är passerat. Det svenska damlandslaget behöver en ny ledare med nya idéer, influenser och med en stor kunskapsbank (större än den som Dennerby och Grahm haft).

Många hoppas att USA:s förbundskapten Pia Sundhage ska ta över Sverige efter OS i London, vilket är förståeligt. Sundhage är för damfotbollen var Sven-Göran Eriksson är för herrfotbollen, men jag är verkligen inte säker på att Sundhage är det bästa valet.

Att hon har lyckats bra med USA:s landslag beror nog väldigt mycket på amerikanska idrottskvinnors professionalism och på de resurser som förbundet lägger på sitt damlandslag. I sammanhanget ska det sägas att jag gillar Sundhages sätt att omge sig med coacher som har den kompetens som hon kanske inte själv besitter.

Trots det är hon inte mitt förstahandsval som ny svensk förbundskapten. Jag skulle mycket hellre se Andree Jeglertz, Magnus Wikman, eller varför inte USA:s assisterande förbundskapten Tony Gustavsson som Thomas Dennerbys efterträdare. Damlandslaget behöver en ny röst, nya tankar och idéer – men framför allt en ledare som vågar stå upp för sin fotbollsfilosofi, sina val och sina åsikter. En förbundskapten som är trygg i sig själv, säker på sitt ledarskap och som klarar av att hantera en grupp där många spelare tycker om en massa saker och inte är rädda för att kritisera sina ledare i media.